Råd till dig som vill sluta snusa
En del som försöker sluta snusa lyckas med en gång, medan andra behöver flera försök. Varje gång du gör ett försök, ökar chansen att lyckas. Varje försök är också ett bevis för din önskan att sluta.
Att sluta snusa innebär att du gör dig fri från ett starkt beroende. Personer som snusar får ofta i sig mer nikotin än de som röker, eftersom de har snus i munnen stora delar av dagen. Om du både röker och snusar – sluta med det ena först och det andra något senare.
Det finns många sätt att sluta snusa på. De flesta som slutar, slutar på egen hand. För andra är det bra med stöd och att lägga upp en plan. Här kommer några råd.
Förbered dig noga
- Halva framgången ligger i att planera att sluta. Om du idag bestämmer dig för ett slutdatum två till fyra veckor längre fram, är chansen stor att du lyckas.
- Försök att ändra dina snusvanor fram till slutdatumet. Gör mindre prillor, eller minska antalet portionssnus. Emellanåt kan du öva dig på att vara utan snus en stund. Om du använder lössnus, prova eventuellt portionssnus för att trappa ner. Lägg något annat under läppen ibland, till exempel en tablett, ett vanligt tuggummi eller nikotinfritt snus. Behovet av att ha något under läppen är också ett beroende, som behöver avvänjning.
- Det viktigaste för att lyckas är motivation. Du slutar bara av egen vilja, inte för att någon säger åt dig. Besvara frågorna: Varför vill du sluta snusa? Vad vill du uppnå? Vill du bli friskare och få bättre andedräkt? Spara pengar? Vara en bättre förebild för dina barn? Är du trött på beroendet? Rädd om din hälsa? Oroar du dig för de cancerframkallande ämnena i snuset?
På slutdagen – sluta helt!
- Om du får abstinensbesvär när du slutar snusa är det bra att veta att sådana besvär är värst de första två till tre dagarna. Under loppet av två till fyra veckor är abstinensbesvären över för de flesta. Se besvären som ett tecken på att kroppen repareras. Det vanligaste är att känna sig yr, okoncentrerad, rastlös och på dåligt humör. En del, framför allt storsnusare, blir deprimerade, mår illa och får besvärliga myrkrypningar och kramper i benen. Det är en tröst att detta försvinner efter någon vecka, men kan kännas jobbigt.
- Drick mer vatten än vanligt, ät ordentligt och regelbundet och använd eventuellt nikotinläkemedel för att lindra abstinensbesvären: Om nikotinberoendet är starkt är nikotinläkemedel under nedtrappningen ibland nödvändigt. I början behöver man i sådana fall ofta starkare doser av nikotin än vid rökavvänjning. Du bör alltid testa utan nikotinläkemedel först.
- Var fysiskt aktiv! Det kan också lindra abstinensbesvären.
Använd de hjälpmedel som finns
- Nikotinläkemedel (tuggummi, plåster, sugtablett, tablett som läggs under tungan, inhalator, munhålesprej eller munhålepulver i portionspåse) lindrar besvär vid snusstopp och ökar chansen att lyckas. För många har nikotinfritt snus varit till stor hjälp, då känslan i munnen finns kvar trots att inget nikotin levereras. Vid användning av nikotinplåster bör man använda maximal styrka och dos. Vid stort behov av att lindra abstinensbesvären ger en kombination av nikotinläkemedel god effekt. Fråga på apoteket.
- Flera råd och gratis hjälp för att sluta kan du få av specialutbildade rådgivare på Sluta-Röka-Linjen, tel: 020–84 00 00. Det går också bra att nå Sluta-röka-linjen via sociala medier, e-post och chatt.
- För annan hjälp att sluta snusa kan du kontakta din vårdcentral. Även företagshälsovården kan hjälpa dig.
