Vareniklin vid rökavvänjning

Rökstopp är bland de allra viktigaste hälsofrämjande åtgärderna. I västvärlden, och även i stora delar av övriga världen, satsas det mycket på åtgärder som kan hjälpa folk att sluta röka.

Den viktigaste åtgärden är:

• Att öka kunskapen samt information om rökningens skadliga hälsoeffekter.

Hälso- och sjukvården möter dagligen personer som önskar sluta och som behöver hjälp. Numera finns god dokumentation för att en kombination av rådgivning och läkemedelsbehandling ofta leder till lyckade resultat.

Bland läkemedlen är det olika former av nikotinersättningar (tuggummi, plåster, sprej) som används mest. Men en del önskar mer hjälp, och då är läkemedlet med den verksamma substansen vareniklin ett alternativ.

Vad är vareniklin?

Vareniklin har förmåga att binda till samma receptorer (verkningsställen) i hjärnan som nikotin, men utan att utlösa samma effekt. När nikotinet inhaleras (inandas) och når blodcirkulationen blockerar vareniklin de områden i hjärnan där nikotinet har effekt. Nikotininhalationen leder då inte till det välbehag som var avsikten och nikotinet förlorar sin effekt. Eftersom nikotinet inte ger någon positiv upplevelse blir det lättare att sluta röka.

Det är dokumenterat att vareniklin: 

• Hjälper en del personer att sluta röka.
• Det kan också ha en tilläggseffekt om det används tillsammans med nikotinersättningar (tuggummi, plåster, sprej).

Hur används läkemedlet?

Läkemedlet vareniklin är aktuellt när en person har kommit så långt i processen att hen har bestämt sig för att försöka sluta röka. Rekommendationen är då att ett slutdatum bestäms. Behandlingen påbörjas 1–2 veckor innan utsatt slutdatum.

Doseringsschemat är:

• Dag 1–3: 0,5 mg x 1 gång dagligen.
• Dag 4–7: 0,5 mg x 2 gånger dagligen (morgon och kväll).
• Från dag 8 till behandlingens slut: 1 mg x 2 gånger dagligen (morgon och kväll).

Totalt rekommenderas tolv veckors behandling. Längre behandling kan ibland vara motiverad.

Vid besvärande biverkningar (illamående) fortsätter man med 0,5 mg x 2 hela behandlingsperioden.

Biverkningar

Biverkningar vid användning av vareniklin kan förekomma. Besvär som uppstår kan dock också vara abstinensbesvär, som beror på att man har slutat röka. Om biverkningarna är svåra eller om man får oväntade besvär, bör man sluta med medicinen och kontakta läkare.

Följande biverkningar kan förekomma:

• Illamående är den vanligaste biverkningen vid användning av vareniklin. Illamåendet brukar gå över efter en vecka eller två och leder sällan till att kuren avslutas i förtid. För en del kan det räcka att använda en något minskad dos (se ovan). Man kan också pröva att ta tabletten tillsammans med mat.
• En del som använder medicinen kan få svårt att sova, man kan drömma mer än vad man brukar och drömmarna kan också vara annorlunda. 
• Andra biverkningar som nämns är exempelvis huvudvärk, magbesvär och gaser, muntorrhet, yrsel, trötthet, ökad aptit, hudutslag, led- och muskelvärk, förändrat smaksinne och inflammation i näsa och hals.  

I och med att vareniklin kan orsaka yrsel och sömnighet ska man inte:

• Köra bil.
• Använda avancerade maskiner.
• Delta i andra eventuellt riskfyllda aktiviteter.

Vänta med detta tills man vet om medicinen påverkar ens förmåga att utföra dessa aktiviteter.