Fråga: Fråga till psykologen

Hej! Jag är en 48 årig kvinna, 168 cm lång, 57 kg. Jag har rökt i snart 30 år. Efter flera misslyckade försök att sluta har jag bestämt mig för att prova igen. Jag kan inte släppa tanken på att jag styrs av detta missbruk som är så negativ ur alla synpunkten. I våras när jag försökte senast, höll jag upp som högst i fem sex veckon. Sedan under flera månader hade jag rökt i en, två dagar för att sedan låta bli i flera veckor. Men till slut så rökte jag varje dag igen. I början kändes det jätte konstigt i hjärnan som visste att jag hade slutat, och det kändes liksom lite overkligt. Men, men... Nu hade jag bestämt ett nytt datum för mitt rökstopp, den 28 febr. 2005. Men jag är livrädd. När jag tänker på det får jag panikliknande känslor. Min största farhåga är den att jag blir så hemsk mot min omgivning under avväinjingperionden att jag blir svårt att leva med. Jag vill inte heller berätta detta för någon (om att jag ska sluta), eftersom t ex min man hånar mig och retas och säger att jag aldrig kommer att klara det. Men jag tycker att det angår inte honom, jag slutar inte för hans skull, utan för min egen, för min självkänsla, för min hälsa och freshhet. Men framförallt för att jag är såååååååååå trött på att bli beroende. Jag känner mig som någon knarkare och jag skäms över mitt missbruk. Jag har aldrig missbrukat varken droger eller alkohol men jag antar att det måste vara lika jobbigt för de som det är för mig. Nu undrar jag om psykologen som har arbetat med detta problem i så många år kan ge mig råd och hopp/hjälp. Jag tackar på förhand och hoppas fortfarande ...