Effektiv sprutbehandling till patienter med krokigt finger (Vikingasjukan)

Vikingasjukan (Dupuytrens kontraktur) brukar börja med en liten, ibland ömmande, knut mitt i handflatan och kan sluta med att ett eller flera fingrar böjer sig. Vikingasjukan är en kronisk, ärftlig åkomma som är något vanligare hos män än hos kvinnor. Hos män debuterar sjukdomen i åldern 50 – 55 år medan kvinnan får den något senare, mellan 55 – 60 år. Ju tidigare en person får krokigt finger desto aggressivare brukar sjukdomen vara och tvärtom, ju senare någon drabbas desto mildare sjukdomsförlopp, berättar Stephan Wilbrand, specialist i handkirurgi på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

- Att ha ett finger som är rejält böjt och som du inte kan räta på kan bli ett stort handikapp. Det kan exempelvis innebära att du får problem att stoppa handen i byxfickan, tvätta dig i ansiktet, greppa föremål eller putsa fönster. Du kan också råka peta dig i ögat med det krokiga fingret eller få svårigheter att hälsa på andra människor. Vanligast är det att ringfingret eller lillfingret drabbas vid Dupuytrens kontraktur, säger Stephan Wilbrand.

Kan ha koppling till hjärtproblematik

Forskare och läkare känner inte till den egentliga orsaken till Vikingasjukan. Sedan 200 år tillbaka i tiden är sjukdomen känd och har fått sitt namn efter vikingarnas resor och härjningståg vilka sjukdomen följde. Krokigt finger drabbar oftare människor i den skandinaviska befolkningen och är mer sällsynt hos exempelvis asiater, eskimåer och samer. Sjukdomen är ärftlig och man har kunnat se att olika händelser, som till exempel ett brott i handleden eller en senskada i fingret, kan sätta igång sjukdomsförloppet. Man har också spekulerat i att det kan finnas en koppling mellan Vikingasjukan och hjärt- och kärlsjukdom och att den är vanligare hos personer som röker och dricker stora mängder alkohol berättar Stephan Wilbrand.

Men vad är det egentligen som händer när fingret kröker sig?

- I handleden finns en bindehinna som har till uppgift att låsa skinnet i handflatan så att det inte kan röra på sig. I hinnan finns en speciell sorts bindvävsceller som fungerar som sårläkningsceller. I normala fall ska denna sårläkningscell hjälpa till i sårläkningsprocessen och bidra till att sårkanterna drar ihop sig och bilda ett ärr. När den gjort det den ska går den tillbaka i sitt vilostadium. Men hos personer som har Vikingasjukan fortsätter sårläkningscellen att göra ärrvävnad, något som gör att de tunna fibrerna som finns i handflatans bindehinna blir våldsamt förtjockade samtidigt som de skrumpnar i längd. Det bildas i sin tur en ärrsträng som låser fingret så att det blir krokigt, berättar Stephan Wilbrand.

Flera fingrar kan sprutas samtidigt

Stephan Wilbrand fick upp ögonen för Vikingasjukan 1992. Han fattade helt enkelt tycke för mystiken kring sjukdomen och inte allra minst för sina patienter som han fick möjlighet att träffa många gånger eftersom krokigt finger är en kronisk åkomma som ofta leder till nya sjukdomsbesvär efter behandling. Han skrev sitt avhandlingsarbete om Vikingasjukan 2002 och fick möjlighet att lära känna ett forskarteam i USA som var först ut med att testa en ny injektionsbehandling, innehållande ett enzym, mot krokigt finger.

År 2007 blev Stephan Wilbrand kontaktad av forskarteamet som undrade om Akademiska sjukhuset var intresserade av att delta i en läkemedelsstudie vilket de tackade ja till och år 2011 blev injektionsbehandlingen godkänd i Europa. Vid behandling med injektion sprutas ett enzym in i fingret så att den ärrsträng som låser fingret mjuknar och brister så att fingret kan rätas ut igen. Sedan behandling med injektion introducerades i Sverige har det hänt mycket berättar Stephan Wilbrand.

- Förut var det bara tillåtet att spruta ett finger åt gången. Har man då som patient tre krokiga finger så tenderar det att bli en ändlös procedur i och med att man måste besöka sin läkare vid upprepade tillfällen. Sedan i januari 2016 är det tillåtet att spruta flera fingrar samtidigt. Detta innebär färre besök för patienten. Att behandla med dubbel dos enzym har prövats i samband med en läkemedelsstudie som även vår klinik här i Uppsala deltog i. Vi vet att det fungerar bra, säger Stephan Wilbrand.
Efter några dagar eller upp till någon vecka har fingret läkt. Om enzymet sprutas in på ett felaktigt sätt finns det dock risk för att senor eller ledband skadas.

Operation och nålbehandling av krokigt finger

Krokigt finger kan också behandlas genom operation eller nålfasciotomi, PNS. Operationsmetoden, som använts och utvecklats under 180 år, går ut på att man försiktigt skär ut ärrsträngen ur bindehinnan som ligger under skinnet. Läkningstiden brukar vara sex veckor.

Vid behandling med PNS pickas ärrsträngen sönder med hjälp av en kanyl och när strängen brister kan fingret rätas ut igen. Läkningstiden vid behandling med nål brukar vara några dagar eller någon vecka.

- Vilken behandling det blir grundar sig alltid i en diskussion med patienten. Vilka förväntningar har patienten? Är man rädd för biverkningar? Hur långt vill man att det ska gå tills det är dags för nästa behandling? Behandlingen ska alltid skräddarsys efter patientens förväntningar, säger Stephan Wilbrand.

Vanligt med återfall efter behandling

I och med att krokigt finger är en kronisk åkomma löper de flesta patienter som blivit behandlade risk för att få återfall. Stephan Wilbrand berättar att ungefär en tredjedel får återfall inom loppet av tre år. Allra vanligast med återfall är det hos patienter som fått behandling med nålfasciotomi, PNS medan risken för återfall är minst hos de som blivit opererade.

- Men det är inte alltid man behöver behandla på nytt. Hos vissa kan det dock bli så illa att det krokiga fingret blir lika eländigt som vid första gången det böjdes. En av fördelarna är att man kan blanda olika behandlingar, säger Stephan Wilbrand.

Mycket nytt på forskningsfronten

För Stephan Wilbrand känns det fantastiskt att det händer så mycket nytt på krokigt fingerfronten.

- Jag upplever att Vikingasjukan har fått en framskjuten position först nu trots att den varit känd i 200 år. Det var i samband med det nya enzymet som sjukdomen fick en spinn off-effekt. Jag tror att forskningen kommer att göra stora framsteg vad gäller den bakomliggande orsaken till varför celler vaknar ur sin dvala och börjar göra vävnad istället för att gå tillbaka i viloläge. Drömscenariot är att stänga av produktionen av ärrvävnad innan strängarna börjar bildas, avslutar Stephan Wilbrand.

Mer fakta om Vikingasjukan 

- Krokigt finger/Vikingasjukan är per definition dominant ärftlig. Det innebär att om en förälder har det så är det 50 procents risk att barnet får sjukdomen.
- Cirka 60 procent av de som har Vikingasjukan har ett krokigt finger medan 20 – 30 procent har flera krokiga fingrar. Det är ovanligt att hela handen drabbas.
- Man tror att cirka 20 procent av den manliga befolkningen som är över 60 år har krokigt finger/Vikingasjukan.

Läs mer om krokigt finger

Quiz: Vad vet du om krokigt finger? 

Injektion not krokigt finger: Dag 1

Injektion mot krokigt finger: Dag 2

Linnéas krokiga finger blev rakt