Sterilisering av kvinna

Vem får genomgå en sterilisering?

Enligt steriliseringslagen är sterilisering tillåten, efter information och rådgivning, för kvinnor eller män, som fyllt 25 år. För att genomgå en sterilisering måste man vara svensk medborgare eller bosatt i Sverige.

Den som är mellan 18 och 25 år kan få genomgå sterilisering efter tillstånd från Socialstyrelsen om särskilda indikationer (skäl) föreligger. Dessa är:

• Genetisk indikation (om avsevärd risk finns för arv av allvarlig psykisk eller kroppslig sjukdom). 
• I samband med könskorrigering (behandling för att ändra en persons kroppsliga kön).
• Unga kvinnor kan också tillåtas att genomgå sterilisering på medicinsk indikation, om en graviditet skulle innebära allvarlig risk för kvinnans liv och hälsa.

Sterilisering får inte ske mot någons egen vilja. För att få genomgå sterilisering krävs att den sökande förstår innebörden av ingreppet. I rådgivningen bör framgå att:

• ingreppet är att betrakta som irreversibelt (oåterkalleligt). 
• Att ångerreaktioner förekommer.

Dessa reaktioner av ånger är vanligare bland yngre patienter och om ingreppet sker i samband med en abort eller förlossning.

Information ska också ges angående:

• Alternativa preventivmetoder.
• Effektivitet (hur säkert ingreppet är). 
• Hur ingreppet går till.

Ansvarig läkare ska ta ställning till om psykisk eller fysisk kontraindikation (skäl som talar emot) till ingreppet föreligger. Enligt Socialstyrelsens anvisningar ska den steriliseringssökande mannen eller kvinnan underteckna ett speciellt formulär där det framgår att hon/han har tagit emot information och förstått innebörden av ingreppet. Den läkare eller kurator som varit ansvarig för rådgivningen ska underteckna att information har givits.

Steriliseringsoperationen ska inte utföras innan ansvarig kirurg har förvissat sig om att det finns en undertecknad bekräftelse av informationen.

Var utförs ingreppet?

Kvinnlig sterilisering görs vid vissa kvinnokliniker medan manlig sterilisering görs på kirurg- urologkliniker eller ibland vid kvinnokliniker. Information om var ingreppet utförs och vad det kostar kan ges av gynekolog eller barnmorska.

Hur utförs ingreppet?

Kvinnlig sterilisering innebär att äggledaren på olika sätt förstörs för att förhindra passage. För detta krävs narkos och inläggning på sjukhus. Såkallad titthålsteknik används, vilket betyder att läkaren utför ingreppet med hjälp av fingertjocka instrument som förs in genom små snitt i huden på magen. Därefter klipps eller blockeras äggledarna så att passagen från äggstockarna in till livmoderhålan blockeras. Ingreppet kan också ske med blockering av äggledarna via slidan och livmodern.

Äggstockarna lämnas orörda. Ägglossning sker som tidigare, och hormonproduktionen förblir oförändrad. På grund av ingreppet kan äggceller och spermier inte mötas och befruktning förhindras.

Operation med titthålsteknik kvarlämnar tre små ärr, samtliga cirka en centimeter långa. Sterilisering via slidan och livmodern lämnar inte några ärr och kan göras med lokalbedövning.

Patienten kan gå hem samma dag.

Hur säkert är ingreppet?

Kvinnlig sterilisering är en helt säker prevention och är jämförbar med andra, reversibla (som går att återställa), högeffektiva preventivmetoder.

Hormonproduktionen förändras inte. Man är lika mycket kvinna efter ingreppet – menstruationen fungerar som vanligt  och sexualfunktionen förändras inte.

Komplikationer?

Komplikationer är sällsynta.

Om ingreppet görs via titthålskirurgi kvarlämnas tre små ärr på vardera cirka en centimeters längd. 

En viktig faktor är att ingreppet inte kan göras ogjort, det vill säga att det inte är reversibelt. Ångerreaktioner förekommer. Dessa är vanligare bland yngre patienter och om ingreppet sker i samband med en abort eller förlossning. Sterilisering i samband med abort, förlossning och i krissituationer bör därför inte utföras.

Risken för något tidigare klimakterium har rapporterats. Risken för äggstockscancer minskar efter sterilisering.