Samlagssmärta hos kvinnor
Smärta vid beröring runt slidöppningen (vulvasmärta, vulvodyni) och slidkramp (vaginism) kan göra det svårt eller omöjligt att genomföra vaginala samlag.
Vad är samlagssmärta?
Smärta i samband med samlag är vanligt. För en del kan det röra sig om långvariga och svåra besvär som påverkar sexlivet och livskvaliteten.
Det finns olika typer av smärttillstånd vid samlag hos kvinnor:
- Smärtfyllt samlag (dyspareuni) är ihållande eller återkommande smärta vid samlag eller försök till samlag eller annan vaginal penetration.
- Vulvasmärta (provocerad vulvodyni, PVD) är smärta vid beröring av slemhinnan runt slidöppningen.
- Vaginism (slidkramp) är ihållande eller återkommande svårigheter med inträngning i slidan (vaginal penetration) på grund av muskelkramp i slidans yttre del.
Symtom och orsak
Djupa samlagssmärtor
Djupa smärtor vid samlag, som känns in mot magen, är ganska vanliga och kan ha många olika orsaker, bland annat äggledarinflammation, sammanväxningar efter operationer i magen, endometrios, tumörer, IBS eller cysta på äggstocken.
Vulvasmärta
Vulva är namnet för underlivets yttre delar, de som man kan se utifrån, som blygdläpparna, klitoris och öppningarna till urinröret och slidan.
Vulvasmärtor är också vanliga och upplevs ofta som svidande eller brännande. De kan bland annat uppstå på grund av svampinfektion, torra slemhinnor, ärr efter förlossningsskador eller att man reagerat på något medel som använts i underlivet.
Om det inte finns någon synlig förklaring till vulvasmärtan och om den funnits i mer än tre månader kallas det för vulvodyni. Provocerad vulvodyni (PDV) innebär att smärtan kommer vid beröring eller tryck på området, oftast är det vid den bakre delen av slidans öppning som det gör ont.
Vaginism
Vid vaginism ger tanken på, eller försök till, inträngning i slidan ofrivilliga muskelsammandragningar runt slidöppningen och smärta.
Ibland kan vaginism uppstå efter en period med smärtor i slidan – oavsett orsak och inklusive alla orsaker till smärtfyllda samlag som beskrivits ovan. Tidigare sexuella övergrepp kan också medföra en rädsla/fobi mot inträngning i slidan. Detsamma gäller skrämmande undersökningar, smärtsamt första samlag, rädsla för att vaginan är för liten, problem i parförhållandet och rädsla för graviditet.
”Livet med hiv” – en ny podd från Posithiva Gruppen
”Livet med hiv” är en helt ny podd från Posithiva Gruppen, Sveriges största patientorganisation för personer som lever med hiv. Podden innehåller både personliga och professionella reflektioner kring hur det är att leva med hiv i Sverige idag.
Diagnos
Diagnos ställs utifrån sjukdomshistorien, beskrivning av symtom och fynd vid gynekologisk undersökning.
Behandling av samlagssmärta
Vad kan man göra själv?
Nedanstående information om egenbehandling gäller framför allt provocerad vulvodyni.
Insmörjning och beröring
Man kan försiktigt smörja underlivet med en fet salva eller vitt vaselin. På så sätt kan man vänja huden i underlivet vid beröring.
Tvättning
Man ska inte tvätta underlivet med tvål. Det kan torka ut huden och förvärra besvären. Istället kan man vid duschning lägga på olja som skyddar underlivet mot vatten. Underlivet kommer ändå att hålla sig rent.
Samlag
Det är viktigt att inte ha samlag om man har ont, då kan besvären förvärras. Det är bra om man kan prata med sin partner om besvären. Man kan till exempel ha munsex eller smeksex istället för penetrerande samlag. Om man vill ha penetrerande samlag är det viktigt att man är ordentligt upphetsad så att underlivet är svullet och fuktigt, då gör det mindre ont. Glidmedel kan underlätta om man inte blir tillräckligt fuktig, även om man är upphetsad.
Behandling inom vården
Om det finns en synlig underliggande orsak till besvären som svampinfektion, endometrios eller torra slemhinnor efter klimakteriet, inriktas behandlingen mot denna.
Vid provocerad vulvodyni kan man som basbehandling få:
- Behandling med mjukgörande kräm eller salva där det gör ont.
- Behandling med bedövningssalva där det gör ont – men salvan ska inte användas för att kunna ha sex.
- Stödjande samtal med personal som har kunskap om provocerad vulvodyni.
- Bäckenbottenövningar som förbättrar funktionen i bäckenbottens muskler.
Om ovanstående inte hjälper tillräckligt finns ytterligare behandlingsmöjligheter, exempelvis kognitiv beteendeterapi (KBT). KBT görs enskilt eller i grupp och fokuserar på smärtans samband med rädsla och ångest.
Prognos
Behandlingen kan ta lång tid, men så småningom får de flesta minskade besvär, eller blir helt bra, och får bättre livskvalitet.
