Sexuell dysfunktion hos kvinnor

Vad är sexuell dysfunktion?

Sexuell dysfunktion innebär att man upplever att man har svårt att få en tillfredsställande sexuell upplevelse, själv och/eller tillsammans med andra. 

Man kan skilja på sexuell lust och kroppslig förmåga men de båda funktionerna hänger ihop.

Sexuell dysfunktion kan innebära brist på sexuell lust, brist på sexuell psykisk eller fysisk upphetsning, svårigheter att få orgasm eller sexuella smärttillstånd. Denna text berör sexuell dysfunktion hos kvinnor defininerat som individer med slida.

Hur vanligt är det med sexuell dysfunktion?

Sexuell dysfunktion är vanligt. Nära hälften av alla friska kvinnor uppger någon form av sexuell dysfunktion och nedsatt lust är vanligast. Det är den individuella upplevelsen som avgör om det är en dysfunktion, alltså att det inte fungerar att få en tillfredsställande sexuell upplevelse. Sexuell lust är mycket individuellt hos både kvinnor och män och varierar ofta över tid. Ofta upplevs nedsatt lust som ett problem när de olika individerna i en relation har olika mycket lust. Svårigheter att nå orgasm beror oftast på bristande upphetsning eller otillräcklig sexuell stimulering.

Hur uppstår sexuell lust och upphetsning?

Lusten kan skiljas från den kroppsliga reaktionen/förmågan och sitter i hjärnan. Den individuella variationen är stor och lusten varierar ofta över tid. Ofta upplevs nedsatt sexuell lust som ett problem om lusten upplevs olika stor hos individerna i en relation. Sexuell upphetsning kan delas in i känslomässig, psykisk upphetsning, att känna sig upphetsad och fysisk upphetsning som är det kroppsliga gensvaret på upphetsning, hos kvinnor innebär det lubrikation (ökad fukt) och blodfyllnad av svällkroppar i underlivet. Ofta men inte alltid samspelar de båda funktionerna, lust kan förekomma utan kroppsligt gensvar och kroppen kan reagera av sig själv utan att sexuell lust eller vilja finns.

Kroppslig reaktion

Både kvinnor och män har svällkroppar i könsorganen som blodfylls vid sexuell stimulering. Den kroppsliga reaktionen kan också ske omedvetet och ofrivilligt. Hos kvinnor sitter svällkropparna kring slidöppning, klitoris och blygdläppar. I samband med detta slappnar muskelfibrer i slidväggen av och utsöndring av vätska ökar vilket leder till lubrikation.

Orsaker till sexuell dysfunktion

Brist på sexuell lust

Sexuell lust är kopplat till känslor och upplevelser och kan påverkas negativt av psykologiska faktorer, till exempel:

• Stress, oro och relationsproblem
• Negativa tankar om den egna kroppen eller förmågan att ha sex
• Negativa eller traumatiska upplevelser kopplade till sex
• Trötthet

Hormoner och läkemedel kan också påverka den sexuella lusten. Prolaktin är ett hormon som stiger naturligt vid amning vilket kan minska den sexuella lusten. Läkemedel som antidepressiva läkemedel och p-piller kan också minska sexuell lust. Samtidigt kan depression och risk för ofrivillig graviditet också minska den sexuella lusten. Om man misstänker biverkningar bör man rådgöra med vårdpersonal.

Nedsatt sexuell lust kan vara till följd av nedsatt sexuell fysisk förmåga och kroppsliga reaktioner vid upphetsning. Alkohol och narkotika kan påverka både lust och fysisk förmåga negativt. Nikotin drar ihop blodkärlen och kan påverka det fysiska gensvaret, lubrikation och svullnad negativt.

Nedsatt sexuell lust är inte detsamma som olust som är kopplat till obehag och negativa känslor kopplat till sex. 

Brist på sexuell upphetsning

Otillräcklig eller utebliven sexuell upphetsning kan vara ett problem. Upphetsning eller sexuell tändning kan delas in i:

• Subjektiv eller känslomässig upphetsning vilket innebär att känna sig upphetsad
• Objektiv eller fysisk upphetsning vilket innebär den kroppsliga reaktionen på upphetsning, hos kvinnor innebär det lubrikation (ökad fukt) och svullnad av svällkroppar kring slidan

Den subjektiva upphetsningen kan förekomma utan objektiv upphetsning och tvärtom.  Vid upplevd brist finns ofta påverkan på både subjektiv och objektiv upphetsning. Nikotin drar ihop blodkärlen och kan påverka det fysiska gensvaret, lubrikation och svullnad negativt.

Orgasmstörning

Orgasmstörning innebär sen, tidig eller utebliven orgasm efter normal sexuell upphetsning. Frånvaro av orgasm orsakas ofta av bristande upphetsning eller otillräcklig sexuell stimulering. Svårigheter att få orgasm vid vaginalt samlag är vanligt. Omkring en tredjedel av friska kvinnor når orgasm med enbart vaginal stimulering. Läkemedel som antidepressiva är kända för att kunna ge sen orgasm.

Sexuella smärttillstånd hos kvinnor

Smärtor vid samlag är vanligt. Hos vissa kvinnor blir smärtorna ett mer långvarigt och uttalat smärttillstånd som påtagligt kan påverka den sexuella funktionen:

• Smärtfyllt samlag (dyspareuni) är ihållande eller återkommande smärta vid samlag eller försök till samlag eller annan vaginal penetration.
• Vulvasmärta (provocerad vulvodyni, PVD) är smärta vid beröring av slemhinnan runt slidöppningen.
• Vaginism (slidkramp) är ihållande eller återkommande svårigheter med inträngning i slidan (vaginal penetration) på grund av muskelkramp i slidans yttre del.

Sexuella smärttillstånd beskrivs utförligare i en separat text, se nedan.

Utredning

För att få hjälp med sexuell dysfunktion är det viktigt att kartlägga vad som är problemet. Om man lever i en relation är det bra att prata tillsammans med sin partner. På vårdcentral, gynekologisk mottagning eller ungdomsmottagning kan man få vidare hjälp. Det kan vara bra att fundera över följande frågor inför kontakten:

• Har du på det hela taget lust till sex? Har du obehag eller olustkänslor kopplat till sex?
• Kan du bli sexuellt upphetsad? Vad händer om du ser en erotisk bild?
• Uppnår du orgasm?
• Är det känslomässiga förhållandet mellan dig och din eventuella partner bra?
• Hur är din psykiska och känslomässiga hälsa?
• Har du samma lust som tidigare till andra saker i livet?
• Är det någon gång det fungerar bättre? Hur har dina sexuella erfarenheter varit tidigare, när det varit som bäst?
• Har du negativa sexuella upplevelser? 
• Har du särskilda besvär knutna till sexuell aktivitet? Smärta eller obehag?
• Har du sexuella fantasier?

• Har du några andra sjukdomar?
• Hur ser dina alkoholvanor ut? Använder du cigaretter eller snus? 
• Har du använt narkotika?

Vid behov görs en gynekologisk undersökning. Om det finns tecken på depression eller annan psykisk ohälsa kan det behöva utredas närmare. 

Hormoner kan påverka sexuell funktion men det är sällan man har nytta av blodprover om det inte finns andra symtom som tyder på bakomliggande sjukdom. Regelbundna menstruationer tyder på normal hormonell funktion hos fertila kvinnor. Klimakteriet kan ofta fastställas utan blodprov.

Behandling

Behandlingen är individuell och beror på vilka bidragande orsaker man finner. I många fall kan lusten och förmågan till orgasm tränas upp genom att själv upptäcka vad som känns positivt och bra. Rådgivande samtal vara tillräckligt. 

Sensualitetsträning för par kan öka sexuell lust och är en metod som består först av icke-sexuell fysisk kontakt som gradvis går till sexuell beröring. I vissa fall behövs mer stöd av en sexualrådgivare eller specialiserad terapi. Kognitiv beteendeterapi kan identifiera och hjälpa till att påverka tankar och beteendemönster som är bidragande.

Om det finns bakomliggande psykiatriska, gynekologiska eller andra kroppsliga tillstånd inriktas behandlingen på det.