Prevention, naturliga metoder

För en kvinna med normal fruktbarhet (fertilitet) och som är sexuellt aktiv är sannolikheten 80 % att hon blir gravid inom loppet av ett år. Olika metoder för att skydda mot oönskad graviditet har praktiserats genom alla tider.

Avhållsamhet

Total avhållsamhet innebär att avstå från sexuellt umgänge helt och hållet. Metoden har inga hormonella biverkningar, och avhållsamhet rekommenderas av vissa religiösa grupper. Metoden är 100 % effektiv för att hindra graviditet och hindrar också överföring av könssjukdomar. 

Kvinnor som har få partners löper minskad risk för könssjukdomar och därigenom mindre risk för fertilitetsproblem och utveckling av livmoderhalscancer till följd av könssjukdomar.

Avhållsamhet kostar ingenting, men är svårt att praktisera i ett parförhållande.

Avbrutet samlag

Avbrutet samlag (coitus interruptus) innebär att mannen tar ut hela penis ur slidan innan utlösningen, det vill säga innan spermierna lämnar penis. Befruktning hindras eftersom spermierna inte kommer i kontakt med kvinnans ägg. Den här metoden är mycket vanlig i fattiga länder.

Säkerheten i metoden beror av mannens förmåga att dra sig ur innan utlösningen. Dessutom har det visats att det kan finnas spermier i vätskan som utsöndras i mannens urinrör innan utlösningen. Uppskattningsvis får 22 av 100 kvinnor en oplanerad graviditet under ett år med "typisk" användning av metoden. Metoden lämpar sig därför dåligt för att skydda mot graviditet. Eftersom metoden kräver träning är den oftast ännu sämre som preventivmetod för unga och/eller oerfarna.

Fördelen med avbrutet samlag som metod är:

• Att den kan användas när som helst.
• Inga särskilda hjälpmedel.
• Inga kostnader.
• Inbegriper inte kemikalier eller hormoner.
• Innebär en låg risk för andra problem.

Nackdelen är att risken för graviditet är stor och att metoden inte ger skydd mot sexuellt överförbara sjukdomar.

Periodisk avhållsamhet

Periodisk avhållsamhet är en av de vanligast använda preventivmetoderna, särskilt hos dem med religiösa eller kulturrelaterade övertygelser som inte tillåter barriärmetoder eller läkemedel för att förebygga graviditet. Metoden innebär periodisk avhållsamhet – inga samlag – i perioden omkring kvinnans ägglossning. Ägglossningen är den fas av kvinnans menstruationscykel där äggstockarna avger ett ägg som är färdigt för befruktning.

Säkra perioder som preventivmetod bygger på att samlag endast sker under de perioder då det inte finns något ägg som kan bli befruktat. Sannolikheten för att bli gravid ökar under de närmsta fem dagarna före ägglossning och är störst precis vid ägglossning och tolv timmar framåt. Det är alltså inte helt säkert att en graviditet kan undvikas även vid avhållsamhet fem dagar före ägglossning och fem dagar efter ägglossning. Dessutom bygger metoden på helt regelbundna ägglossningar.

Den "säkra" perioden kan beräknas på flera sätt. Om man har regelbunden menstruation kommer ägglossningen hos de allra flesta att inträffa omkring 14 dagar innan nästa menstruation börjar. Alternativt kan man mäta kroppstemperaturen, något som måste kontrolleras innan man kliver upp på morgonen. Normalt stiger temperaturen med cirka 0,5 grader efter ägglossningen. Det finns också tester som kan köpas på apotek, testet mäter tidpunkten för ägglossning genom att spåra hormoner i urin. En del kvinnor använder livmoderhalssekretet för att bestämma tidpunkten för ägglossning. Mängden, och hur trögflytande sekretet är, ökar fram till ägglossningen (sekretet ser då ut som rå äggvita), sedan avtar sekretutsöndringen snabbt och slidan blir torrare, ett tillstånd som kvarstår fram till nästa menstruation. Den säkra perioden antas då gälla från fem dagar efter att sekretproduktionen var som störst.

Periodisk avhållsamhet som metod medför graviditet i minst 25 % av fallen när den används i minst ett års tid. Oftare bland yngre och högfertila par. Metoden är därför bättre för dem som försöker att bli gravida än för dem som vill undvika en graviditet.

Fördelen är att metoden är fri från biverkningar och kostnader. En av nackdelarna är att metoden passar bäst för kvinnor med regelbundna och förutsägbara menstruationer. Trots regelbundna menstruationer kan ägglossningarna "hoppa". Metoden är mycket osäker som preventivmetod. Fullständig avhållsamhet är nödvändig under den fertila perioden. Metoden kräver disciplin och systematiska anteckningar angående menstruationerna. Metoden skyddar inte mot könssjukdomar.

Det finns en app (2018) som utifrån datum för menstruation och kroppstemperatur beräknar perioder med risk för att bli gravid. Risken att bli gravid vid perfekt användning av appen är ungefär samma som för minipiller.

Amning som preventivmetod

Efter födseln förhindrar vissa hormoner att kvinnan får ägglossning när hon ammar. Hur länge dessa hormoner har effekt varierar. Det beror på hur ofta kvinnan ammar och hur lång tid som har gått efter födseln. Ägglossningen kommer vanligtvis igång igen efter sex månader även om kvinnan fortfarande ammar.

Amningsperioden utan menstruation är en relativt säker period, men det förutsätter:

• Helamning (även nattetid).
• Inga kosttillägg.
• Ingen menstruation.
• Att det har gått mindre än sex månader efter förlossningen.

Om en av ovanstående förutsättningar inte gäller avtar säkerheten betydligt. Ju mindre intensiv amningen är desto mer osäker är den som preventivmetod. När menstruationen kommer tillbaka måste en annan preventivmetod användas.

Amning som preventivmetod anges att vara upp till 90 % effektiv de första sex månaderna, efter förlossningen, om de ovan nämnda förutsättningarna är uppfyllda. Så snart ägglossningen och menstruationen kommer igång igen ökar risken för graviditet betydligt. Fördelen med metoden är att den är fri från biverkningar och kostnader. Nackdelen är att det är svårt att veta när kvinnan riskerar att bli gravid igen. Amningen måste ske regelbundet dygnet runt.

Metoden skyddar inte mot könssjukdomar.

Att skölja slidan

Att skölja slidan är en metod att "rensa" slidan efter samlaget. Kvinnan kan till exempel med hjälp av en spruta skölja ur slidan med vatten eller svag ättiksyralösning. Det finns de som tror att sköljningen kan förhindra graviditet. Detta stämmer inte och kan till och med ställa till allvarliga problem. Sköljningen ändrar den fina kemiska balansen i slidan och detta ökar risken att få infektioner i underlivet. 

Metoden skyddar inte heller mot könssjukdomar. Tvärtom kan det öka risken för underlivsinfektion och överföring av könssjukdomar.

Att skölja slidan efter samlag kan dessutom öka sannolikheten för att det uppstår graviditet utanför livmodern vilket kan vara ett mycket allvarligt tillstånd.