Introduktion till de olika preventivmetoderna

Icke-hormonella preventivmedel

Naturliga metoder

• Naturliga metoder inbegriper avbrutet samlag, så kallade "säkra perioder" och amning.
• Dessa metoder skyddar inte mot smitta och har låg effektivitet. De här metoderna lämpar sig därför bara för välinformerade par som kan acceptera en graviditet.
• Det finns nu hjälpmedel som gör att det i högre grad går att avgöra tidpunkten för ägglossning. Dessa mätningar kan inte påtagligt öka säkerheten för dem som använder sig av "säkra perioder", men kan vara användbara för dem som försöker att bli gravida.
• Det finns en app (2018) som utifrån datum för menstruation och kroppstemperatur beräknar perioder med risk för att bli gravid. Risken att bli gravid vid perfekt användning av appen är ungefär samma som för minipiller.
• Den menstruationsfria amningsperioden är en relativt säker period, men förutsätter fullständig och regelbunden amning (även nattetid), ej kosttillägg, ingen menstruation och att det har gått mindre än sex månader sedan födseln. Om ett av de här kriterierna inte är uppfyllt minskar säkerheten betydligt.

Spiral

• Spiral, även kallat livmoderinlägg, sätts in i livmodern. Graviditet förebyggs genom att spiralen försämrar spermiernas rörlighet, och förhindrar befruktningen. Dessutom förhindras ett eventuellt befrukat ägg från att fästa i livmodern.
• Spiral (både kopparspiral och hormonspiral) är en mycket effektiv preventivmetod.
• Det finns två typer av spiral, kopparspiral och hormonspiral. Nackdelen med kopparspiralen är att den kan ge rikligare menstruationsblödningar och i vissa fall ökade menssmärtor. Vid användning av hormonspiral blir menstruationen mindre än vanligt och blödningen kan också helt utebli. Hormonspiral och p-stav är de två mest effektiva preventivmedlen.
• Spiral skyddar mot graviditet utanför livmoderhålan (ektopisk graviditet) och kan användas av kvinnor som tidigare har drabbats av detta. Spiral är på grund av sin höga effektivitet ett mycket bra preventivmedel också till unga högfertila kvinnor och rekommenderas även till kvinnor som inte har fått barn.
• Kopparspiral är mycket effektiv som akutpreventivmedel när den sätts in inom fem dagar efter ett oskyddat samlag.

Barriärmetoder

• Barriärmetoderna är kondom för män och pessar för kvinnor. Kondom är den enda preventivmetoden som skyddar mot sexuellt överförd smitta. Kondom bör därför användas av alla som har samlag med personer där det finns en risk för smitta.
• Pessaret placeras som en sköld framför livmoderhalsen och hindrar spermier från att komma in i livmoderhålan. Den måste sättas in före samlaget och sitta kvar några timmar efter samlaget.
• Barriärmetodernas säkerhet beror i hög grad på korrekt användning, men är även vid korrekt användning inte särskilt effektiva för att skydda mot graviditet (kondom är mer effektiv än pessar). Kondom kan kombineras med en mer effektiv preventivmetod vid behov.
• Spermiedödande medel ökar säkerheten vid användning av kondom eller pessar, men enbart spermiedödande medel är inte tillräckligt som preventivmedel.

Sterilisering

Sterilisering klassificeras inte som ett medicinskt nödvändigt ingrepp och man betalar därför en del av kostnaden för ingreppet själv. Kostnaden är olika i olika regioner och varierar mellan 2 500 och 10 000 kronor (2017). Före operationen får man träffa en kurator, barnmorska eller läkare, som förklarar vad en sterilisering innebär. Man får skriva under ett intyg att man förstår vad en sterilisering betyder och att man inte kan bli, eller göra någon gravid efteråt. Bestämmelserna kring sterilisering finns i steriliseringslagen.

Manlig sterilisering innebär att sädesledarna skärs eller bränns av under lokalbedövning. Spermieprov som tas tre månader efter ingreppet ska inte innehålla spermier

Kvinnlig sterilisering innebär att äggledarna klipps eller blockeras för att förhindra spermiernas väg från livmodern in till äggledarna. Sterililseringen görs genom titthålskirurgi eller direkt via vaginan och livmodern. Sterilisering kan också göras samtidigt som ett kejsarsnitt. Kvinnan sövs om steriliseringen görs via titthålskirurgi, men smärtstillande läkemedel kan räcka om ingreppet görs via vaginan.

Hormonella preventivmetoder

Gemensamt för de hormonella metoderna är att de inte skyddar mot sexuellt överförd smitta. De bör därför användas tillsammans med kondom vid behov av skydd mot sexuellt överförd infektion.

Kostnad för preventivmedel varierar mellan de olika regionerna. Subvention sker till ungdomar i någon form i de flesta regioner. Vilka preventivmedel som omfattas och vilken övre åldersgräns som gäller varierar. Ungdomsmottagningarna kan svara på frågor om detta.

P-piller

• P-piller är piller som innehåller östrogen och gestagen (gulkroppsliknande hormon). Dessa hormoner förekommer normalt i kvinnans kropp, och är avgörande för ägglossning och graviditet.
• P-piller hindrar ägglossning. Uppbyggnaden av livmodersslemhinnan och livmoderhalssekretet påverkas också. Detta ger ett bra skydd mot graviditet.
• Kombinerade p-piller är en av de vanligaste preventivmetoderna bland unga kvinnor.
• P-piller liksom de övriga hormonella metoderna och spiral skrivs ut av läkare (oftast gynekolog) eller barnmorska som också ger preventivmedelsrådgivning för att man ska hitta den metod som passar bäst. Vid riskfaktorer för blodpropp ska kombinerade hormonella metoder som p-piller inte användas. Risken för blodproppar ökar från cirka 2 fall per 10 000 kvinnoår bland icke-användare till cirka 5–7 fall per 10 000 kvinnoår bland p-pilleranvändare. Risken för blodpropp vid graviditet är 10 per 10 000 kvinnoår.
• P-piller har en positiv effekt på menstruationssmärtor, blödningsmängd och akne. De har också en skyddande effekt mot äggstocks- och livmodercancer.
• Kvinnor över 35 år som röker rekommenderas att inte använda p-piller på grund av den ökade risken för blodpropp. Detta gäller även kvinnor i alla åldrar som har haft blodpropp eller som har en förstagradsläkting som har haft blodpropp.

Vaginalring (P-ring)

• Vaginalringar innehåller samma hormoner som kombinerade p-piller, och är lika effektiva som preventivmedel. Hormonerna tillförs direkt i slidan.
• Ringen sätts in en gång i månaden av kvinnan själv.
• Den första vaginalringen sätts in i slidan mellan dag ett och fem i menstruationscykeln och används i tre eller fyra på varandra följande veckor.
• Efter ett uppehåll på en vecka utan ring, då en menstruationsliknande blödning inträffar, sätts en ny ring in i slidan på samma veckodag och på ungefär samma tid.
• Ringen är aktiv oavsett hur den är placerad i slidan. Det krävs ingen särskild skicklighet för att sätta in eller ta ut ringen.
• Om ringen faller ut bör den rengöras och sättas in igen så snart som möjligt:
  • Har ringen varit utanför slidan i mer än tre timmar bör en barriärmetod användas som tillägg de kommande sju dagarna

Preventivplåster (P-plåster)

• Preventivplåster är i princip det samma som kombinerade p-piller eller p-ring, men hormonerna tillförs kroppen på ett annat sätt. Plåstret innehåller östrogen och gestagen i en relativt hög dos jämfört med piller och ring. Hormonerna tas upp genom huden, och leder till att ägglossningen hämmas precis som vid p-pilleranvändning.
• Varje cykel pågår i fyra veckor. Plåstret fästs på huden en bestämd dag varje vecka i tre veckor, på dag 1, dag 8 och dag 15. Den fjärde veckan används inte plåster. I den veckan kommer en blödning.
• Påverkan och biverkningarna är de samma som med p-piller.
• Blödningen kan förskjutas som med p-piller eller p-ring. Även biverkningar och positiva hälsoeffekter är desamma.

Minipiller och mellanpiller

• Minipiller eller mellanpiller är piller som endast innehåller gulkroppsliknande hormon, så kallat gestagen. De innehåller, till skillnad från kombinerade p-piller, inte östrogen. De påverkar livmodersslemhinnan och livmoderhalssekretet så att spermier inte kan tränga igenom. Mellanpiller hämmar även ägglossningen.
• Kvinnor som använder mini- eller mellanpiller får ofta oregelbundna blödningar eller bortfall av blödning.
• Mini- eller mellanpiller har inga allvarliga biverkningar. De medför ingen ökad risk för blodpropp, och kan vara ett bra alternativ till p-piller för kvinnor som har ökad risk för blodpropp, som röker, som är överviktiga, som är över 35 år eller som ammar.

P-spruta

• P-sprutan innehåller enbart gestagen, det vill säga samma typ av hormon som exempelvis minipiller. P-sprutan hämmar ägglossningen och påverkar livmoderhalssekretet och livmoderslemhinnan.
• P-sprutan ges av barnmorska, sjuksköterska eller läkare och måste ges var tredje månad.
• Den medför ofta att menstruationen försvinner efter en inledande period med oregelbundna blödningar. Det kan ta uppemot åtta till tolv månader och i vissa fall längre tid innan kvinnan är fertil igen. P-spruta är inte förstahandsval till kvinnor med risk för benskörhet eller till tonårsflickor vars skelett inte har nått sin fulla mognad.

P-stav

• Också P-stav är en preventivmetod som innehåller enbart gestagen. Hormonet finns i en 4 cm lång och 2 mm tjock plaststav (implantat) som läggs in under huden på den icke dominanta överarmens insida. Staven utsöndrar dagligen en liten mängd hormon. P-staven är godkänd för tre års användning.
• P-staven verkar genom att hämma ägglossning och genom att göra slemmet i livmoderhalsen mindre genomträngligt för spermier. P-stav är ett mycket effektivt preventivmedel.
• Liksom de övriga gestagena preparaten medför detta p-medel relativt ofta oregelbundna blödningar.
• P-staven måste sättas in och avlägsnas under lokalbedövning, av läkare eller barnmorska med utbildning för detta.

Akutpreventivmedel

• Akutpreventivmedel är en metod som kan användas efter ett oskyddat samlag eller vid misslyckad preventivmedelsanvändning för att förhindra en oönskad graviditet. Akutpreventivmedel finns i form av hormontabletter, så kallade akut-p-piller, eller kopparspiral. Akut-p-piller innehåller levonorgestrel eller ulipristalacetat (UPA). UPA är det mest effektiva akut-p-pillret.
• Akut-p-piller med levonorgestrel ska tas inom 72 timmar (tre dygn) efter samlaget, medan akut-p-piller med UPA har effekt i upp till 120 timmar (fem dygn) efter ett oskyddat samlag:
  • Både akut-p-piller med levonorgestrel och UPA är receptfria
• Akut-p-piller är mindre effektiva än reguljära preventivmetoder som används före samlag (p-piller, hormonspiral, kopparspiral).
• Akut-p-piller med levonorgestrel och ulipristalacetat är lämpliga akutpreventivmedel för alla kvinnor, oavsett kroppsvikt.
• Kopparspiral är den mest effektiva akutpreventivmetoden. Den kan sättas in upp till 120 timmar efter det oskyddade samlaget.