Hormonella preventivmedel och biverkningar

Hormonella preventivmedel baseras på de två hormonerna gestagen (syntetiskt tillverkad hormon som har en kemisk struktur av samma typ som progesteron (gulkroppshormon)) och östrogen. Det finns olika typer av hormonella preventivmedel:

• P-piller: Kombinationspiller med både östrogen och gestagen (p-piller).
• Mini- och mellandoserade gestagenapiller: Piller med endast gestagen i lågdos (minipiller) eller mellandos (mellanpiller).
• P-spruta: Långtidsverkande gestagen i sprutform.
• P-stav: Innehåller endast gestagen.
• Hormonspiral: Har hormoninlägg med gestagen.
• Akut-p-piller (dagen-efter-piller): Akut-p-piller med levonorgestrel ska tas inom 72 timmar (tre dygn) efter samlaget, medan akut-p-piller med UPA har effekt i upp till 120 timmar (fem dygn) efter ett oskyddat samlag (båda preparaten är receptfria).

Biverkningar av hormonella preventivmedel avtar i allmänhet inom loppet av tre till fem månader och är för de flesta acceptabla. Trots att biverkningarna är övergående anger två av tre kvinnor att biverkningar, eller rädsla för biverkningar, är orsak till att de slutar med hormonella preventivmedel.

Beroende på typ av biverkan kan besvären ofta åtgärdas genom byte av preventivmedel. 

Vanliga exempel på biverkningar

Viktökning

P-spruta är det enda hormonella preventivmedlet som är associerat med viktökning. En studie med en observationstid på tre år fann att de som använde p-spruta hade en genomsnittlig viktökning på 5 kg. 

Det finns ingen skillnad mellan de olika p-pillerna när det gäller att orsaka viktökning, vissa p-piller kan dock ge en mer avsvällande vätskedrivande effekt. En lång rad studier har utförts för att undersöka frågan om p-piller och viktökning, och slutsatsen är att moderna p-piller inte leder till ökad vikt.

Huvudvärk

P-piller ökar risken för stroke bland kvinnor som har migrän med aura (förstadium med syn- eller känselpåverkan), och ska därför inte användas av dessa kvinnor. Cirka 10 % av alla kvinnor som använder hormonella preventivmedel får problem med nytillkommen huvudvärk. Vilken typ av p-piller som används kan påverka den här risken.

Huvudvärk är vanligare under den första cykeln (perioden) med ett nytt p-piller och vid p-piller som är mer östrogenprofilerade, det vill säga att de innehåller eller ger höga östrogennivåer. Att byta till ett annat p-piller eller p-metod kan eventuellt hjälpa men oftast försvinner besvären ändå efter de första månaderna.

Ömma bröst

Bland de kvinnor som upplever att brösten blir ömma när de använder p-piller, upphör ömheten efter några månaders användning. Även här finns det vissa skillnader mellan de olika p-pillerna och metoderna beroende på hormoninnehållet. Till exempel är ömma bröst vanligare bland kvinnor som använder p-plåster på grund av högre östrogenpåverkan.

Oregelbundna blödningar

Mindre oregelbundna blödningar är vanligt under de första månaderna efter att man har börjat med p-piller. Vissa slutar att använda p-piller på grund av sådana blödningsrubbningar.

Förekomsten av blödningar är högre för:

• Minipiller.
• Mellandoserade gestagena piller.
• P-piller med lågt hormoninnehåll.
• De nyare sorterna med naturligt östrogen.

Vid användning av p-spruta eller hormonspiral är det vanligt med oregelbundna blödningar i början av behandlingen. Blödningarna kan därefter försvinna helt, vilket många upplever som mycket positivt. Detta gäller även de nyare p-pillerna. P-stavar är också kända för att ge upprepade blödningsrubbningar medan p-ringen ger det mest regelbundna blödningsmönstret.

Om onormala blödningar pågår längre än tre till sex månader bör man kanske överväga att byta preventivmedel.

Humör

Det finns skillnader mellan de olika hormonella preventivmetoderna när det gäller humörpåverkan. Forskning tyder på att hormonella preventivmedel inte ger en ökad risk för depression men det kan finnas individuella skillnader i känslighet.

Vissa preventivmetoder kan fungera bra mot lindriga former av premenstruell dysforisk störning (PMDD).

Sexuell påverkan

Forskningsresultaten skiljer sig åt, och mekanismerna bakom eventuella effekter är oklara. Ett tydligt mönster saknas, men det kan inte uteslutas att hormonella preventivmedel kan påverka sexlusten hos vissa individer både i positiv och negativ riktning. Just p-piller har visat sig kunna medföra en viss försämring av:

• Sexlust 
• Upphetsning
• Tillfredsställelse 

Om eventuell negativ påverkan på sexlusten kvarstår längre än tre månader kan man pröva att byta preventivmedel. Viktigt att göra "intelligenta byten", det vill säga att ta hänsyn till hormoninnehållet i de olika metoderna. Det finns emellertid ingen forskning som visar att en viss metod är bättre än någon annan.

Eftersom sexualfunktionen beror på så många faktorer bör man i samråd med sin läkare eller barnmorska göra en kritisk bedömning av om det kan finnas andra förklaringar till förändringarna innan man byter preventivmetod.

Hudförändringar

Akne, finnar, kan uppkomma eller förvärras vid användning av vissa gestagena preparat medan huden oftast förbättras av kombinerade p-piller. Om detta händer rekommenderas att man byter till ett kombinations-p-piller (innehåller både östrogen och gestagen) om det inte finns andra medicinska skäl som talar mot det. Hos de allra flesta går då akneproblemen tillbaka.

Olika p-piller kan ha olika effekt på akne.

Effekt på skelettet

Studier visar att långvarig gestagentillförsel i hög dos kan leda till minskad östrogenproduktion i äggstockarna, och därigenom ha en negativ påverkan på bentätheten. Detta har endast visats att vara ett problem vid depotsprutor med gestagen (p-spruta), och är en viktig orsak till att den här preventivmetoden inte i första hand rekommenderas till:

• Tonåringar. 
• Vid ökad risk för benskörhet.
• För behandling under flera år i följd.

Det har visat sig att bentätheten återgår till den normala efter ett till två års uppehåll.

Ökad risk för blodproppar

Preventivmedel som innehåller östrogen ökar risken för blodproppar.

Kvinnor vilka inte ska använda preventivmedel som innehåller östrogen är de som:

• Har haft blodpropp.
• Har förstagradssläktingar (föräldrar, syskon och barn) som har haft blodpropp. 
• Har en känd ökad risk för blodproppar. 

Hos friska kvinnor är risken för blodproppar också högre vid användning av p-piller, men risken är så liten att det räknas som säkert att använda p-piller.

Risken för blodpropp är mycket högre under en graviditet. P-piller som kombineras med gestagenet levonorgestrel antas ge lägst risk för blodproppar. Detta är därför förstahandsrekommendationen vid nyförskrivning (första gången). Teoretiskt gäller detta även de nyare p-pillerna även om det återstår att visa i praktiken. Eftersom blodpropp är så sällsynt tar det många år och krävs många 10 000-tals användare för att visa eventuella skillnader i risker.

I dag finns flera p-piller som innehåller levonorgestrel. Gestagena preparat ger inte ökad risk för blodproppar.