Hej! jag och min sambo har beslutat att börja i parterapi, och vi undersöker nu olika alternativa metoder. Den metod min sambo förespråkar innebär att vi skall ha individuella samtal blandat med parsamtal. Jag känner för egen del att jag föredrar att enbart ha samtal i par för att jag öskar att vi skall ha en rak och ärlig dialog och att vi skall höra hur den andra parten resonerar. Jag tror att det kan finnas en risk att man missar att ta upp viktiga aspekter i de gemensamma samtalen och att man anser att man talat om de gemensamt, fast man enbart har haft de uppe i de enskilda samtalen. Jag undrar nu om vilken metod som är vanligast, dvs kombinationen av enskilda och par-samtal, eller enbart samtal i par? Jag undrar också om vilken metod som är bäst, dvs ger bäst resultat?
Bra beslut att ni tar tag i era problem tillsammans med en professionell
utomstående person.
Själv arbetar jag mest med par som har sex och samlivsproblem. Men det beror ju förstås helt och hållet på vilket problem paret söker för.
Kvinnor med samlagssmärta och vaginism arbetar jag i huvudsak enskilt med,
parsamtal blir oftast aktuellt senare.
Lustproblem, orgasmsvårigheter,
erektionssvikt eller förtidig utlösning är exempel på problem där jag i huvudsak har parsamtal, men ibland även något enskilt samtal. Om en eller båda i en relation uppfattar att de har en sexuell problematik
så har de ett VI - problem.
Det vill säga att det är ett gemensamt problem i deras relation. Du har alldeles rätt i att det är viktigt att båda får vara med och höra hur den
andre resonerar. Ibland så behöver jag dela på paret, naturligtvis med deras godkännande så vi kan träffas enskilt. Det kan då bli tydligare hur den personen resonerar,
oroar sig eller tänker i vissa aspekter, sånt som ofta misstolkas eller kan vara svårt att ta upp när partnern är med. Tillsammans kan vi hitta alternativa sätt att ta med dessa frågor/problem i parterapin. Men visst, absolut kan det vara svårt och det kräver en noggrannhet, samt en tydlighet från terapeuten, men också ett godkännande av den enskilde att få lov att ta upp det som var viktigt sen i parterapin.
Det finns ytterligare en poäng i att båda är med vid varje samtal, man påminner varandra och kommer ihåg olika saker som kom upp och dryftades. Jag använder kognitiv terapi när jag jobbar med sexuella problem och ger hemuppgifter som paret ska göra. Att ge
hemuppgifter fungerar bäst när båda är med när jag ger instruktionerna och kan ställa frågor så att allt blir tydligt utan missförstånd.
Du skriver inte något om ert grundproblem så jag kan inte svara på vilken metod som är vanligast eller vilken som är bäst för just er. Par med djupa relationsproblem kan börja med en familjeterapi eller så behövs en enskild
terapi. Inte så sällan finns underliggande osäkerhetskänslor, depression och
ångestproblem med i bilden. Det är då viktigt att arbeta med det innan man kan börja arbeta med era eventuella sexuella problem. Så sök upp en terapeut för ett introduktionssamtal, alternativt en telefontid till ngn terapeut/sexolog som kan råda er var ni ska börja.
Lycka till!
