För tidig utlösning (prematur ejakulation)

Vad är för tidig utlösning?

Många män får då och då utlösning tidigare under samlaget än vad de önskar. Så länge detta bara sker någon gång ibland, brukar det inte vara något problem. Om det däremot regelbundet sker regelbundet och om det uppfyller vissa kriterier kan det klassas som för tidig utlösning, eller på fackspråk prematur ejakulation.

Man delar ofta in för tidig utlösning i två typer:

• Primär, livslång form av för tidig utlösning föreligger om man har haft problem så länge man har varit sexuellt aktiv.
• Sekundär, förvärvad form av för tidig utlösning föreligger om tillståndet har uppstått efter att man tidigare inte har haft utlösningsproblem.

För tidig utlösning är vanligt. Ungefär 40 procent av alla män har problemet då och då, medan cirka en av tjugo män har problemet hela tiden. 

Symtom och tecken

För tidig utlösning kan förekomma i alla sexuella situationer, även i samband med onani. Det kan leda till prestationsångest, dålig självkänsla och i vissa fall känslor av nedstämdhet. 

En för tydlig utlösning uppfyller ett antal kriterier:

• Tiden från sexuell stimulans eller penetration till utlösning är kort, vanligen under en (livslång form) till tre minuter (förvärvad form). 
• Man har svårt att fördröja utlösningen.
• Problemet leder till påtagligt lidande för individen.

Vanligen talar man endast om för tidig utlösning om det har pågått under en längre tid, till exempel över ett halvt år. Det ska dessutom inte vara en följd av en annan sjukdom.  

Orsak

Man vet inte säkert vad som orsakar för tidig utlösning. Hos personer med den livslånga formen tycks vissa genetiska och biologiska faktorer ligga bakom, medan det vid den förvärvade formen tycks handla mest om psykiska faktorer såsom ångest och depression.

Hos vissa män är för tidig utlösning kopplat till problem med att få stånd (impotens). Om man oroar sig för att  inte kunna uppnå eller behålla erektionen kan man utveckla ett mönster där man skyndar sig för att få utlösning. Andra orsaker till för tidig utlösning är en för snabbt fungerande sköldkörtel eller låga testosteronnivåer. Man har sett att personer som har problem med kroniska bäckenbottensmärtor oftare har för tidig utlösning. 

Diagnos

Diagnosen baseras på uppgifter från läkarsamtalet och eventuellt en begränsad läkarundersökning. Vanligen behövs inga prover.

Det är viktigt att identifiera faktorer som kan leda till för tidig utlösning, såsom stress eller vissa läkemedel. 

Om man både har för tidig utlösning och svårigheter med att få eller behålla erektion eller minskad sexlust kan det vara aktuellt att läkaren utreder med hormonprover och andra blodprover.

Behandling

För många män uppnås bäst resultat genom en kombination av flera behandlingsmetoder.

Information

Att veta om vad som är en normal funktion och en normal tid till utlösning är en viktig del av behandlingen. I många fall är det inte en för tidig utlösning utan en normalvariant. Om man lever i ett fast förhållande kan öppen kommunikation och vilja att prova olika metoder för att hjälpa varandra hjälpa. Det kan också bidra till att lösa eventuella konflikter och dämpa prestationsångesten. Om man inte är nöjd med sexlivet bör man prata med sin partner om problemet.

Beteendeterapi och psykoterapi

Denna behandling innebär att man pratar om sina förhållanden och erfarenheter med en psykoterapeut. Samtalsterapi kan hjälpa till att minska prestationsångest eller hjälpa till att hitta effektiva sätt att hantera stress och lösa problem. För många par som upplever för tidig utlösning kan gemensamma samtal med en terapeut ge bäst resultat.

Genom vissa övningar kan man förbättra tiden till utlösningen. En metod som kallas "start-stopp-tekniken" kan prövas vid sex med en partner eller vid onani. Metoden går ut på följande:

• Inled den sexuella aktiviteten som vanligt, inklusive stimulering av penis, tills man känner att man är nära utlösning.
• Gör ett avbrott i den sexuella aktiviteten. Kläm åt över penisen strax nedanför ollonet, eller be någon att göra det. Håll detta grepp i ett par sekunder tills behovet att ejakulera går över.
• Efter att klämningen har upphört väntar man i cirka 30 sekunder och fortsätter sedan förspelet. Man kan uppleva att penis är mindre styv efter klämningen, men när den sexuella stimuleringen återupptas uppnår man snabbt full erektion igen.
• Processen bör upprepas i minst tio minuter eller 3–4 gånger innan man till slut kommer till utlösning.

Man kan också pröva att göra avbrott i den sexuella aktiviteten utan att klämma åt och därmed förlänga tiden till utlösning. 

Läkemedelsbehandling

Man har sett att antidepressiva läkemedel ur gruppen selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI, kan ha god effekt vid för tidig utlösning. De har bäst effekt om de tas regelbundet och tiden tills det att effekten är fullständig är cirka två till tre veckor. Vissa kan också tas några timmar innan man ska ha sex, men effekten är då sämre. 

Lokalbedövande salva sätter ned känsligheten i penis och hjälper på så sätt till att fördröja utlösningen. Salvan ska smörjas på en kort tid före samlag och sitta på under upp till 20 minuter, och kan sedan lätt torkas av när penis har tappat tillräckligt mycket känsel för att utlösningen ska bli fördröjd. Vanligen rekommenderas användning av kondom när man använder lokalbedövande salva och vill ha sex med någon, för att undvika att det uppstår negativa effekter hos den andra personen.

Prognos

Prognosen är god hos de allra flesta som får för tidig utlösning efter en tid med normal funktion. Hos personer som har haft problemet hela livet kommer det sannolikt att behövas läkemedel hela livet. De har dock ofta god effekt.

För tidig utlösning är ofarligt, men kan påverka sexlivet, relationer och självkänsla. Därför är det viktigt att följa upp tillståndet för att försöka hitta en lösning på problemet.