Autoimmuna sjukdomar
Autoimmuna sjukdomar är en grupp av sjukdomar som kännetecknas av att kroppens immunsystem felaktigt angriper friska celler i kroppen. Vilka symtom och tecken som uppstår kan variera beroende på vilka typer av celler som förstörs.
Vad är en autoimmun sjukdom?
I kroppen finns särskilda celler, immunceller, som bildar antikroppar som skyddar människan mot infektioner. Det är speciella proteiner som har en mängd specialiserade funktioner, som dock inte gås igenom i detalj i denna text. Deras huvuduppgift är att skydda kroppen mot mikrober, som bakterier och virus. När mikroberna kommer in i kroppen blir dessa "märkta" av antikroppar vilket leder till att andra immunceller kan gå till angrepp mot dem.
Autoimmuna sjukdomar uppstår till följd av att kroppen felaktigt börjar producera antikroppar mot specifika delar av kroppens egen vävnad. Det finns många olika autoimmuna sjukdomar som är av autoimmun karaktär. Nedan följer en lista med några av dem:
|
|
Symtom
Hur en autoimmun sjukdom påverkar kroppen beror på vilken del av kroppen som förstörs av immunförsvaret. Om sjukdomen påverkar lederna, som vid reumaotid artrit, uppstår vanligen smärta, stelhet och snedställningar. Om sköldkörteln påverkas (tyreoidit) kan det leda till sämre verkan av körteln, vilket kan ge trötthet, viktökning och muskelsmärta. Om huden påverkas, som det gör vid vitiligo och systemisk lupus erythematosus (SLE) kan det uppstå utslag, blåsor och missfärgad hud. Om det finns antikroppar mot kroppens röda blodkroppar bryts de ner och uppstår blodbrist (hemolytisk anemi).
Många autoimmuna sjukdomar är inte begränsade till en del av kroppen. Till exempel kan SLE påverka hud, leder, njurar, hjärta och nerver.
Orsak
I dagsläget vet forskare inte säkert hur och varför autoimmuna sjukdomar uppstår. Man vet att en del av dessa sjukdomar är vanligare i vissa familjer, något som tyder på att de kan vara ärftliga. Samtidigt vet man att inte alla i släkten får sjukdomen, något som kan tyda på att det behövs en yttre faktor från miljön för att utlösa sjukdomen.
Det är också känt att denna typ av sjukdom är vanligare hos äldre personer, något som vissa forskare tror har ett samband med kvaliteten på äldre människors immunsystem.
Det klassiska tecknet på en autoimmun sjukdom är inflammation - en inflammation i vävnaden som inte orsakas av infektion med bakterier eller virus - vilket kan leda till rodnad, värme, smärta och svullnad.
Diagnos
Autoimmuna sjukdomar kan vara svåra att diagnostisera eftersom symtomen ofta är vaga och diffusa i början, exempelvis trötthet, muskelsmärta, ledvärk och mild feber. Autoimmuna sjukdomar kännetecknas också ofta av symtomen ofta kommer och går.
För de flesta autoimmuna sjukdomar finns det ett diagnostiskt test för att bedöma om det förekommer antikroppar som normalt inte finns i kroppen. Ibland producerar dock sådana antikroppar utan att man får sjukdomstecken och därför ska man tolka resultatet med försiktighet.
Behandling
Mot autoimmuna sjukdomar finns inga botande behandlingar. Det finns dock mediciner som kan bromsa immunförsvaret så att inflammationen minskar, vilket kan minska symtomen. Behandlingen vid de olika sjukdomarna varierar. Kortison (kortikosteroider) är en ofta använd läkemedelsgrupp, men antiinflammatoriska läkemedel såsom naproxen eller ibuprofen, DMARD (sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel) och biologiska läkemedel kan också användas.
