Hej! Jag är kvinna 62 år gammal , lärare, arbetar halvtid sedan 2,5 år , sjukskriven på ahalvtid. Jag har idag träffatat en reumatolog. Jag träffade vedebörande för andra gången. Första gången vi sågs var för tre månader sedan. Doktorn kom en timma senare än beräknat . Vi samtalade en timma alltmedan hon studerade provsvar. När vi träffades första gången berättade jag om de besvär jag har sedan 2002 på hösten. Under våren 2002 blev jag sjuk i samband med lunginlammation som - den femte på två år. Jag är gammal astmatiker. Samtidigt blev jag av hudläkare tillsagd att inte längre sola - solningen var för psoriasis sedan 15 år. Samtidigt pekade vederbörande på vaskuliter och att någon borde titta på dessa. En måndad sedan blev jag ordentligt sjuk och fick åka in akut - fick en hjärtinfarktdiagnos som några veckor senare inte var hjärtinfarkt. När jag blev sjuk trodde jag inte på något sådant utan att att det kunde vara diafragmabråck som spökade. Ingen tog notis om detta. Jag gick tillbaka till arbete och åkte på sedvanlig semester till Österrike. Under vistelsen där blev jag sjuk Sjuk i en ny lunginflammation.och hög feber och soleksem som jag inte haft de senaste femton åren. Kom hem och mådde bättre för att två månader åter bli sjuk - hög feber mycket blod i urinen våldsam smärta under hög skulderblad. Jag är gammal njurstenspatint opererad första gången 1966, 1973, 1978, 1989.seizad 1993. För mig var det viktigt att betona att jag inte hade några som helst njurstenssmärtor. jag blödde från september fram till januari - i november 2002 fick jag hög feber 40 frossa och smära under vänster skulderblad.Skickades hem från akuten Njurstenarna låg i höger njure. Smärtan under vänster skulderblad. Diverse undersökningar gjordes - buk, polybortagning, magsäck röda fläckar osv. I januari 2003 gjorde kirugen en uritäruppläggning - framförallt där man konstaterade en stor sten och stötvågsbehanling blev åtgärd. från den tidpunkten fram till sept.2004 gjorde jag 8 stötvågsbehandlingar - idag finns en a två stenar kvar på höger sida. Inga besvär nu . från tiden från gjordes en massa undersökningar framförallt för att jag på tre månader gick ner i vikt ca 20 kg. Jag har arbetat halvtid i stort sett hela min sjukdomstid. Under resans gång har jag vid några tillfällen pekat på vaskuliter och också att jag som ung fick en diagnos polyartrit ledgångsreumatism. 1969. svullna knän. överrörlighet i leder bland annat rygg. 2004 blev jag remitterad till reumatolog för utredning. Träffade henne första gången i februari i år. Hon utgick från att jag led av sjögrenssyndrom - koppling bukspottkörtel, njurar. Nya provtagningar. ogonläkare, läppbiopsi, - torra röda ogon, brist på saliv Doktorn var till nittioprocent Idag har jag fått beskedet inget syndrom. Man har gjort en massa provtagningar , jag har inte hög sänka och resultatet av undersökningarna blev att jag är tillbaka på ruta ett. Har jätteont under vänster under vänster skulderblad . Det som för mig är litet märkligt är att reumadoktorn varken idag eller för tre månader sedan tittat eller känt på de smärtsamma ställena. Jag känner mig helt utmattad och ledsen när jag åker hem. Jag arbetar halvtid som lärare tycker om mitt jobb trivs med min familj men just nu vet jag inte vad jag skall göra medmig själv. Jag vill gärna arbeta ett par år till halvtid men känns det bara ledsamt och jag vet inte riktigt hur jag skall orka. Det som fascinerar mig är att doktorn varken idag eller tidigare känt på de smärtande ställena. Dessutom känner jag en viss irritation när doktorn sitter och bläddrar i provsvarspapper och jag tittar på. Det här blev långt finns det nnågon möjlighet att få råd hur jag skall hantera situationen vore jag tacksam.
Bästa frågeställare!
Du beskriver smärtproblematik, svår sjukdomsbild, engagemang av urinvägar och vaskuliter. Och Du fick ingen diagnos! Tyvärr kan jag inte ge Dig någon diagnos eller förslag på behandling. Därtill behöver jag Din journal. Men jag tycker verkligen att Du borde be om second opinion av en annan reumatolog.
Hälsningar Ulla Lindqvist, reumatolog.
Läs mer om ledgångsreumatism »