Ny fynd kan bidra till nya behandlingar vid autoimmun sjukdom

Vid autoimmuna sjukdomar skapar bildar immunsystemet antikroppar som angriper kroppens egen vävnad. Vid nästan alla dessa sjukdomar drabbas oftare kvinnor än män. Ett exempel är sjukdomen SLE (systemisk lupus erytematosus) där nio av tio av de drabbade är kvinnor, skriver Sahlgrenska akademin i ett pressmeddelande.  

– Det är jätteviktigt att förstå vad som ligger bakom att de här sjukdomarna är så mycket vanligare bland kvinnor. På så sätt kan man på sikt behandla sjukdomarna på ett bättre sätt, säger Åsa Tivesten, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, överläkare och en av författarna till studien, i pressmeddelandet.  

Testosteron ger männen ett skydd

Det är känt sedan tidigare att män skyddas mot autoimmuna sjukdomar tack vare det manliga könshormonet testosteron. Kvinnor har endast en tiondel så mycket testosteron som män.  

Det testosteron gör är att minska antalet så kallade B-celler som frisätter de skadliga antikropparna som angriper kroppens vävnad. Och det man tittade på i denna studie var hur sambandet mellan testosteron och produktionen av dessa celler i mjälten faktiskt ser ut. Det är något som tidigare varit okänt.  

Försök har gjorts på möss, men det har även gjorts studier av blodprover på nästan 130 män. Det forskarna kunde se var att den avgörande länken görs av ett protein som kallas BAFF. Proteinet BAFF gör nämligen B-cellerna mer livskraftiga.  

– Vi har kommit fram till att testosteron trycker ner BAFF. Om man blir av med sitt testosteron får man mer BAFF, och därmed mer B-celler i mjälten genom att de överlever i högre grad. Kopplingen mellan testosteron och BAFF är helt ny, det är ingen som har rapporterat om det tidigare, säger Åsa Tivesten, i pressmeddelandet. 

Vid sjukdomen SLE behandlas idag med så kallade BAFF-hämmare, men läkemedlet fungerar inte riktigt så bra som man skulle vilja.  

– Därför är den här informationen om hur kroppen reglerar nivåerna av BAFF väldigt viktig, så att man kan fortsätta att pussla och försöka förstå vilka patienter som ska ha BAFF-hämmare eller inte. Vår studie fungerar därför som underlag för fortsatt forskning om hur läkemedlet kan användas på ett bättre sätt, säger Åsa Tivesten.