Barnreumatisk ledsjukdom, juvenil idiopatisk artrit (JIA)

Vad är barnreumatisk ledsjukdom?

Barnreumatisk ledsjukdom, som på fackspråk även kallas för juvenil idiopatisk artrit (JIA), är en kronisk sjukdom som orsakar inflammation i en eller flera leder (artrit). Man talar endast om barnreumatisk ledsjukdom om tillståndet debuterar före 16 års ålder och om symtom och tecken har varat i minst sex veckor.

I Sverige upptäcks sjukdomen hos cirka 200–250 barn varje år. Sjukdomen är vanligare hos flickor än hos pojkar.

Symtom

Barnreumatisk ledsjukdom kan yttra sig på olika sätt. Svullnad över leden, smärta, lägre aktivitetsnivå och stelhet i leden är vanligt förekommande. Stelheten är oftast värst på morgonen, mot slutet av dagen och efter perioder utan rörelse. Symtomen kommer och går, vissa perioder kan man vara helt utan besvär, medan andra perioder präglas av betydlig försämring. Ofta blir barnen irriterade, och de skyddar lederna genom att vägra gå, genom att halta eller undvika att använda leden. Barn som får barnreumatisk ledsjukdom medan de växer kan få sämre tillväxt. Vid vissa former av sjukdomen är det vanligt med inflammation i ögats regnbågshinna (uveit), vilket kan leda till synstörningar och kvarstående nedsatt syn. Allmän sjukdomskänsla och feber kan förekomma. 

Systemisk JIA

Systemisk form av barnreumatism innebär att det inte bara är leder som angrips, utan även andra organ som hjärta, lever, mjälte, lungor och buk med inflammation av främst serösa hinnor men även vävnad. Det som är typiskt för denna form av barnreumatism är att sjukdomen debuterar med vaga och ospecifika symtom. I början är ofta besvären från lederna få och små. Barnet är medtaget och har feber som fluktuerar. Det är vanligt med flyktiga röda utslag på bål, armar och ben. Ledbesvär kan saknas eller vara vaga och milda vid insjuknandet. Senare kan mer eller mindre svår ledinflammation bli dominerande.

Orsak

Orsaken till barnreumatisk ledsjukdom är okänd. Det finns teorier kring varför sjukdomen uppstår. Den vanligaste teorin går ut på att personer som får JIA har vissa gener som ökar risken för att utveckla sjukdomen. Barnreumatisk ledsjukdom räknas dock inte som en ärftlig sjukdom och det är ovanligt att sjukdomen drabbar mer än en familjemedlem. Man tror att det finns en utlösande faktor som inte har kartlagts ännu. Vissa forskare tror att tarmarnas antibiotikaflora kan spela en viktig roll vid utvecklingen av sjukdomen. 

Diagnos

Barnreumatisk ledsjukdom är en sjukdom som i vissa fall kan vara svår att känna igen. Symtomen kan vara vaga och ledsmärtorna inte särskilt framträdande. Ibland kan blodprover ge kompletterande information. Om läkaren misstänker att barnet kan lida av en barnreumatisk ledsjukdom, remitteras barnet till en barnläkare.

En rad andra tillstånd kan ge liknande besvär som de som kan observeras hos barn med barnreumatisk ledsjukdom. Det viktigaste i utredningen är att utesluta andra orsaker. 

Hos barnläkaren görs ibland olika undersökningar, även om det viktigaste är sjukhistorien och kroppsundersökning. Blodprover tas alltid och bilddiagnostik med ultraljudsundersökning, röntgen eller magnetkameraundersökning kan bli aktuellt.  

Behandling

De viktigaste målen vid behandling av JIA är att lindra smärta, förbättra rörlighet och att ge barnet möjlighet att växa och utvecklas normalt. Behandlingen beror på sjukdomsgraden och kan bli långvarig. Omhändertagandet är tvärprofessionellt och omfattar läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, psykolog och kurator. Även ögonläkare och tandläkare bedömer alla patienter. Samarbete med ortoped och handkirurg kan också behövas.

Det finns en rad mediciner och andra åtgärder som kan behövas vid behandlingen av barnreumatisk ledsjukdom. Medicinerna består av inflammationsdämpande medel och smärtstillande mediciner. Ibland ges kortisoninjektioner direkt in i leden. Svenska barnläkarföreningen har ett särskilt vårdprogram för medicinsk behandling av juvenil idiopatisk artrit. 

Fysioterapi och arbetsterapi är viktigt för att förhindra eller bromsa funktionsnedsättningen. Generella råd om fysisk aktivitet är alltid viktigt. Ett träningsprogram som utformas särskilt för det aktuella barnet är ibland till stor nytta.

Prognos

Det typiska förloppet för barnreumatisk ledsjukdom är att det växlar mellan goda perioder med små eller inga besvär och perioder med mer uttalade besvär. Förloppsbilden är beroende av vilken typ av barnreumatisk ledsjukdom barnet lider av.

Vanligen är prognosen relativt god. Hos några går sjukdomen över under barn- eller ungdomstiden, medan besvären hos andra kvarstår upp i vuxen ålder. Orsaken till att sjukdomsförloppet växlar, eller att sjukdomen går över hos vissa, är okänd.