Behandling av inflammatorisk ryggsjukdom

Behandling av inflammatorisk ryggsjukdom (axial spondylartrit)

Målet med behandlingen av inflammatorisk ryggsjukdom är att lindra smärta och stelhet, dämpa ledinflammationer, hindra felställningar, hindra tillståndet från att förvärras och göra det möjligt för patienten att fortsätta med sina dagliga aktiviteter. Det är också viktigt att förhindra eventuella komplikationer till sjukdomen. 

Egenbehandling

Den viktigaste behandlingen av inflammatorisk ryggsjukdom är den patienten själv gör. Regelbunden fysisk aktivitet är viktigast i behandlingen. Aktivitet minskar risken för smärtor och stelhetsutveckling i ryggen. Patienten bör ha regelbunden kontakt med en fysioterapeut som kan ge honom/henne råd om vilka övningar som bör utföras.

De första övningarna bör patienten göra redan på morgonen, gärna efter en varm dusch. Ryggövningar är särskilt viktiga, särskilt stretchövningar och träning som ökar rörligheten. Simträning i uppvärmd bassäng är en utmärkt aktivitet för personer med sjukdomen.

Man har sett att rökning kan ha en negativ påverkan på sjukdomen och därför är det viktigt att man inte röker om man har inflammatorisk ryggsjukdom.

Läkemedel

Läkemedel kan inte bota inflammatorisk ryggsjukdom men kan minska inflammationen i lederna och därmed minska smärtor och stelhet. Läkemedel kan möjligen minska att sjukdomen ger komplikationer.

NSAID 

Läkemedlet som prövas först är så kallade NSAID, som dämpar inflammation och verkar smärtstillande. Det finns en mängd olika NSAID såsom naproxen, ibuprofen eller diklofenak. Olika personer reagerar annorlunda på olika NSAID och därför kan det vara värt att pröva olika läkemedel ur den här gruppen. 

Det är viktigt att inte ta NSAID i onödan eftersom de i enstaka fall kan ge biverkningar. Vissa personer kan därför använda läkemedlen bara när man har besvär eller i perioder med mycket besvär. Andra kan eftersträva den lägst möjliga doseringen.

Listan över möjliga biverkningar av NSAID är lång, men allvarliga problem förekommer sällan. NSAID leder till minskad slemproduktion i magsäcken, något som i sällsynta fall kan ge magsår och allvarliga magblödningar. Personer med rubbningar i blodlevringen, hjärt-, lever- eller njursjukdomar ska iaktta försiktighet och användning under de tre sista månaderna i graviditeten avrådes.

Kortison

Hos personer som får inflammationer i leder eller muskelfästen kan en lokal injektion med kortison ha effekt. 

Andra läkemedel

Det har kommit mer specifika behandlingar mot reumatiska sjukdomar såsom inflammatorisk ryggsjukdom. De kallas för biologiska läkemedel som skiljer sig från andra läkemedel genom att de är tillverkade eller renade från levande celler eller vävnader. Biologiska läkemedel är ofta effektiva, men avsevärt dyrare än läkemedel ur gruppen NSAID.

Behandling med TNF-hämmare bör övervägas för patienter som har otilläcklig effekt av antiinflammatorisk behandling (NSAID). TNF-hämmare är kraftigt verkande läkemedel som också kan ge betydande biverkningar. Ökad förekomst av infektioner är rapporterade och tecken på infektion innebär att behandlingen avbryts. 

En annan grupp av biologiska läkemedel är så kallade IL17-hämmare. De hämmar ett ämne som är involverat i den inflammatoriska reaktionen, interleukin 17. Behandling med IL17-hämmare kan bli aktuellt hos personer som inte har haft effekt av behandling med NSAID.

Kirurgi

Kirurgi kan i sällsynta fall vara aktuell vid kraftiga felställningar i ryggraden. Vissa patienter har nytta av protesoperationer för att ersätta stela och förstörda leder. Det är särskilt vanligt i höftlederna.