Inflammatorisk ryggsjukdom (axial spondylartrit)

Vad är axial spondylartrit (inflammatorisk ryggsjukdom)?

Axial spondylartrit är en långvarig inflammation i ryggen, främst i den nedre delen av ryggen, bäckenet och bröstkorgen. Sjukdomen ingår en större grupp med sjukdomar som kallas för spondylartriter. Dessa sjukdomar kännetecknas av inflammation i bland annat leder men även till exempel huden, ögat eller tarmarna. Spondylartriter är vanligast hos yngre personer.

Axial spondylartrit kan delas upp i två olika former:

• Ankyloserande spondylit som tidigare kallades för Bechterews sjukdom. Vid denna finns en inflammation i ryggen och på vanliga röntgenbilder ser man att det bildas nytt ben i ryggen. Benbildningen gör att ryggen kan bli stel med tiden.  
• Icke radiografisk axial spondylartrit, ett fackord för inflammation i ryggen utan förändringar på vanlig röntgen. Det finns inte lika mycket studier gjorda på detta tillstånd.

Inflammatorisk ryggsjukdom börjar oftast i 20 till 30 års ålder. Cirka en till två personer per 1000 människor har ankyloserande spondylit och man tror att icke radiografisk axial spondylartrit är ungefär lika vanligt. Ankyloserande spondylit är vanligare hos män än hos kvinnor, men könsfördelningen är ungefär densamma vid icke radiografisk axial spondylartrit. 

Symtom

Inflammatorisk ryggsjukdom ger vanligen långvarig ryggsmärta, främst i nedre ryggen och bäckenet. Inte sällan strålar smärtorna ut i en skinka eller en bit ut i benet. Smärtorna kan också finnas i bröstryggen och kan då ge bröstsmärtor och påverkan på andningen.

Förutom smärtorna uppstår också stelhet i de leder som har blivit inflammerade. Typiskt för axial spondylartrit är att smärtorna och stelheten blir sämre med vila och förbättras med rörelse, till skillnad från många andra ryggsjukdomar med långvarig smärta. Många personer med tillståndet vaknar sent på natten och behöver gå upp ur sängen för att röra på sig. Symtomen kan också bli sämre av att sitta länge. 

Förutom ryggsmärtorna kan nedsatt matlust, viktnedgång och lätt ökad kroppstemperatur förekomma under en period där sjukdomen är mycket aktiv. Trötthet, ångest och depression är också vanligare hos personer med axial spondylartrit. 

Det finns en del tillstånd som förekommer oftare hos personer med axial spondylartrit. Exempel är inflammationer i leder, ledband och fingrar/tår och dessa manifestationer förekommer i upp till hälften av alla personer med axial spondylartrit. Andra tillstånd som också är vanligare vid detta tillstånd är psoriasis, inflammation ögats regnbågshinna och inflammation i tarmar. 

Orsak

Spondylartrit beror på en inflammation i kroppens leder samt muskel- och senfästen. Vid axial spondylartrit finns dessa inflammationer främst i ryggraden.

Det är inte klarlagd vad sjukdomen beror på. Man har sett att ärftliga faktorer har betydelse. Förekomsten av en särskild vävnadstyp, kallad HLA-B27, är kopplad till sjukdomen och andra typer av spondylartriter. Cirka 90 procent av patienterna med inflammatorisk ryggsjukdom har HLA-B27, medan förekomsten är endast 10 procent hos personer utan sjukdomen. 

Trots det finns det många personer som har vävnadstyp HLA-B27 utan inflammatorisk ryggsjukdom. Det är därför bara en del av orsaken och man inte dra några slutsatser endast utifrån förekomsten.

Diagnos

Inflammatorisk ryggsjukdom ska främst misstänkas hos personer med ryggsmärta längre än tre månader hos personer under 45 års ålder. Diagnosen ställs med hjälp av sjukdomshistoria, en noggrann kroppsundersökning, prover och bilddiagnostik. Det finns inget enskilt test som kan utesluta eller påvisa sjukdome. Diagnosen baseras därför på en sammanvägd bedömning av alla uppgifter.

Kroppsundersökningen och provtagningen är framför allt avsedd för att utesluta andra sjukdomar såsom diskbråck, fibromyalgi eller artros. Även om sjukdomen beror på en inflammation i kroppen är det vanligt att man inte kan påvisa inflammatorisk ryggsjukdom med blodprover. 

Om man misstänker att det kan handla om axial spondylartrit görs bilddiagnostik. Vanligen rekommenderas en magnetkameraundersökning av området mellan korsbenet och höftbenet, den så kallade sakroiliakaleden. Vid axial spondylartrit ser man vanligen en inflammation i just den leden. En magnetkameraundersökning avbildar främst de mjuka delarna i kroppen (inte skelettet) och därför man kan man se tecken på inflammation i ett tidigt skede.

Ett alternativ är en vanlig skelettröntgen, som kan påvisa inflammationen i upp till 50 procent av fallen. Vanlig slätröntgen kan bara avbilda förändringar i skelettet och dessa förändringar kommer efter relativt lång tid. Eftersom tidiga förändringar på inflammation inte syns på vanlig röntgen bör man alltid fortsätta med en magnetkameraundersökning om man inte hittar några avvikande fynd. 

Behandling av axial spondylartrit (inflammatorisk ryggsjukdom)

Målet med behandlingen är att dämpa smärtor och stelhet, hindra felställningar, dämpa sjukdomsaktiviteten, förhindra komplikationer och förbättra livskvaliteten. Behandlingen består delvis av egen träning och fysioterapi och delvis av läkemedelsbehandling.

Vid axial spondylartrit är rörelse mycket viktig. Tillräckligt med fysisk aktivitet rekommenderas, minst 150 minuter per vecka med måttlig intensitet eller 75 minuter med hög intensitet. Fysioterapi och upprättande av rörelseövningar för egenträning är av stor betydelse. Som träningsform kan bassängträning vara lämplig för personer med axial spondylartrit. Förutom träning är det viktigt att man inte röker eftersom man har sett att rökning har en negativ inverkan på sjukdomen.

Läkemedelsbehandling utgörs först och främst av inflammationsdämpande mediciner av gruppen NSAID-preparat. De dämpar inflammationen och verkar på det sättet smärtlindrande. Exempel på vanliga NSAID är ibuprofen eller naproxen. De kan tas kontinuerligt eller i perioder och det är viktigt att eftersträva den lägst möjliga dosen eftersom preparaten i enstaka fall kan ge biverkningar såsom magsår eller försämrad njurfunktion. Vid inflammation i mindre leder eller muskelfästen kan kortisoninjektioner övervägas.

Om ovanstående behandling inte har tillräcklig effekt kan mer avancerad behandling ges. Val av behandling görs i samråd med en reumatolog, en specialistläkare i sjukdomar i muskler och skelett.

Kirurgisk behandling kan i enstaka fall komma i fråga vid kraftig deformering av ryggraden. Protesoperationer, särskilt om höften blir förstörd av sjukdomen, kan bli aktuella. 

Prognos

Ankyloserande spondylit är vanligen en långvarig eller kronisk sjukdom. Symtomen kommer vanligen skovvis i början av sjukdomen men senare i förloppet blir besvären mer kontinuerliga. De allra flesta klarar sig mycket bra tack vare träning och aktivitet och de fortsätter i ett yrkesaktivt liv. Hos andra med svårare sjukdom påverkas arbetsförmågan. 

Hos en del personer som har icke radiografisk axial spondylartrit (formen där man inte kan se nybildning av ben på röntgen) går tillståndet med tiden över i ankyloserande spondylit (med nybildning av ben). Andra tecken på spondylartrit kan uppstå under sjukdomens gång och det är därför viktigt att söka vård om det uppstår nya sjukdomstecken från till exempel öga, hud eller mage. 

Komplikationer vid inflammatorisk ryggsjukdom består av benskörhet med ökad risk för frakturer i ryggraden, ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och njursvikt. Förutom behandlingen av ryggsjukdomen är det därför viktigt att behandla eventuella riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar. Ankyloserande spondylit gör att man så småningom kan få en stel rygg med en permanent hållningsförändring.