Hej! Min Pappa gick bort för lite mer än ett år sedan. Han hade en lång historik med ryggont och i samband med en operation av ryggen fick han diagnosen Bechterew, tyvärr dog han av hjärtstopp någon vecka efter operationen. Nu är det så att jag (är 43 år, kvinna) har sedan ett antal år, kanske 5 år, reagerat på att jag är ganska stel i ryggen, främst nedre delen. Är stel i händerna också. Detta främst på morgonen. Jag har inte direkt ont utan är mest stel och "ovig" och har en trötthetskänsla i ryggen. Läkaren som ställde Pappas diagnos berättade att sjukdomen var delvis ärftlig och då berättade jag om min stelhet, han tyckte att det kunde vara bra om jag testade mig. Det har tagits blodprover och gjorts en röntgen (inte av samma läkare och sjukhus, och utlåtande var att jag inte hade några tecken på Bechterew. Mindre "åldersförändringar" var vad röntgen visade. Nu till min egentliga fråga, hur trygg kan jag känna mig med detta svar. Bör jag testa mig då och då? Min ryggstelhet försvinner ju inte utan den består. Det går lite i vågor ibland känner jag mig stelare och ibland mindre stel. Jag har märkt att besök hos Naprapat brukar förbättra läget. Jag har ett stillasittande kontorsjobb, men har förmånen att varannan vecka få massage på jobbet, det känns också bra och lindrar stelheten lite. Jag brukar ibland undra hur stel jag kommer att vara när jag är 70 år (pappa var 70 när han dog) om jag är så här stel vid 43. Ibland kan jag inte nå ner till golvet på morgonen. Är det vanligt att vara så pass stel i ryggen vid 43? Kan jag ha en begynnande Bechtrews sjukdom trots röntgensvaret, kan inte låta bli att vara orolig.
Hej,
det finns en ärftlig komponent i Bechterews sjukdom. Utredning med röntgen och blodprov (HLA-B27?) visar inga hållpunkter för sjukdomen hos dig, enligt bedömning.
Om man inte ser några förändringar alls på röntgen talar det emot att du har sjukdomen, men man kan inte utesluta att du har en benägenhet för olika varianter som kan följa med en viss ärftlighet och läggning.
Det viktigaste tycker jag är att du tränar och motionerar, fråga gärna om ett träningsprogram, där rörlighet också ingår som träningsmoment.
Bra också att man objektivt mäter din rörlighet i ryggen, hur ryggen ser ut, och hur långt du når ner om du böjer dig.
Det behöver inte alls vara så att du får mer besvär, de kan vara ospecifika också, så det finns ingen anledning till oro.
Följ gärna upp detta då och då, framförallt om besvären kvarstår.
Med vänlig hälsning
Johan Frostegård
Professor, specialist i reumatologi
