Ankyloserande spondylit vanligare bland nordbor
– Man kan inte hela sanningen kring det, men den vanligaste förklaringen är att genetiska faktorer bidrar till AS och den starkaste genetiska riskfaktorn är vävnadstypen HLA-B27. Man är dock inte helt säker på mekanismen om varför genen är en riskfaktor, men det sker helt klart en utveckling på området.
Läste att den är mer frekvent i vissa delar av världen, stämmer det?
– Ja, däribland Skandinavien och främst bland vissa indianstammar och eskimåer i Nordamerika. Genen är å andra sidan extremt ovanlig i exempelvis Japan där också förekomsten av AS är låg. Att AS är mer vanlig bland norrut har med genetik att göra, men varför de genetiska varianterna är vanligare bland nordbor är det ingen som vet.
Sjukdomen är också två till tre gånger vanligare hos män än hos kvinnor, varför är det så?
– Det beror lite grann på hur man definierar sjukdomen. Män har en annan progonos än kvinnor, de har en större tendens att bilda den klassiska ankyloserande spondyliten som man också huvudsakligen ser hos män. Definierar man sjukdomen i ett tidigare stadie med magnetkameraundersökning, symtom och inflammation i ryggen så är sjukdomen minst lika vanlig hos kvinnor som hos män. Den största skillnaden mellan könen är att sjukdomen har olika förlopp, den leder bland annat till mer benvävnadsbildning hos män.
Ökad risk för hjärtkärlsjujkdom
Det finns en del studier som visar att AS ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Lennart Jacobsson berättar att många av studierna som gjorts är baserade på svårt sjuka patienter, oftast skötta på sjukhus och att det då inte är oväntat att de också har ökad risk för hjärtinfarkt eller stroke.
– Det finns ett samband men inte alls lika etablerat som vid viss ledgångsreumatism. Sen vet man ännu inte om den ökade risken gäller generellt för sjukdomen eller om det är kopplat till graden av eller svårigheten av inflammation vid AS. Det återstår fortfarande att reda ut.
Det har gjorts få studier om kostens betydelse vid AS. Har kosten någon betydelse?
– Nej, sjukdomen är ju i väldigt hög grad ärftligt betingad. Detta är något som gäller generellt för sjukdomar som debuterar i yngre åldrarna. Detta till skillnad från sjukdomar man insjuknar i högre åldrar där omgivningsfaktorer generellt sett är av större betydelse. Och mycket riktigt så har man inte heller hittat några samband mellan kost och AS i studier.
Många patienter med AS får ofta vänta flera år innan de får sin diagnos. Siffror säger att det kan ta mellan 5-10 år innan diagnos fastställs. Varför tar det så lång tid?
-Det beror tyvärr på flera skäl. Ryggsmärta är så otroligt vanligt bland befolkningen i stort. 20 procent av den vuxna befolkningen har långdragna besvär av ryggsmärta och vi pratar om en sjukdom som en bråkdel av en procent har. Ett av skälen är att den är svår att känna igen bland all denna ryggsmärta och att det är svårt utifrån utfrågning och kroppsundersökning alltid bli helt säker på diagnos vid ryggsmärta. Det andra skälet är att patienterna inte söker för AS förrän ganska sent. Tidigare har man baserat diagnosen ankyloserande spondylit på skelettförändringar och de uppstår huvudsakligen hos män, men de tar åtskilliga år att utveckla. Innan de hunnit utvecklas har man tyvärr inget säkert diagnostiskt test som visar på att man har AS.
Lennart Jacobssons tips till dig med AS
- Träna regelbundet: ”Att vara så fysisk aktiv som möjlig är bra för den med AS”.
- Läs om sjukdomen och försök ta reda på vad för medicinsk behandling som finns för att lindra symtomen.
- Livsstil: ”Tänk på att inte röka för att minska risk för hjärtkärlsjukdomar och annat som är kopplat till rökning”.
