Vaccinationer till barn

Det aktuella vaccinationsprogrammet bygger på vetenskapligt underlag för aktuella vacciners skydd och biverkningar, hur sjukdomarna är fördelade i befolkningen, vilka risker för sjukdom som finns samt hur hälsovården är organiserad. För att vaccineringarna skall ge ett gott skydd behövs ett fungerande vaccinationsprogram med ett vaccin som i sig är effektivt, att det administreras på rätt sätt, i rätt tid och med optimala intervall. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har utvärderat det svenska barnvaccinationsprogrammet, och slutsatsen är ”att nyttan med vaccinerna vida överstiger riskerna för eventuella biverkningar samt att vaccinerna i det närmaste har eliminerat sjuklighet och dödlighet av många tidigare vanliga sjukdomar hos både barn och vuxna”.

Barnvaccinationsprogrammet

Socialstyrelsen har i föreskrifterna SOSFS 2006:22 (M), SOSFS 2008:7 (M), SOSFS 2008:31 (M) och i faktablad publicerat 2009-12-15 reglerat det svenska barnvaccinationsprogrammet och dessa föreskrifter är bindande. Barnhälsovården ansvarar för vaccinationerna till sex års ålder och Skolhälsovården därefter. Sjuksköterskan på barnavårdscentral och skolhälsovårds-mottagning har rätt att ordinera och genomföra vaccinering så länge som det följer det allmänna barnvaccinationsprogrammet. När det rör sig om vaccination av barn med ökad risk för tuberkulos och hepatit B samt vid avvikelse från vaccinationskalendern, måste vaccinationerna ordineras av läkare. Barn upp till 18 års ålder som inte har vaccinerats i enlighet med vaccinationsprogrammet skall erbjudas kompletteringsvaccination.

Tabell. Vaccinationsprogrammet. Schemat gäller för barn födda 2002 eller senare. (klicka på bilden eller här för att se tabellen i större format)

Varför är det viktigt att barnet vaccineras?

Vid vaccination stimulerar man kroppens immunförsvar så att kroppen kan angripa smittämnen och gifter från virus och bakterier genom att bilda antikroppar och aktivera olika vita blodkroppar. Genom att ge vaccin vid upprepade tillfällen skapas ett effektivare försvar med immunologiskt minne, vilket aktiveras när man utsätts för smitta och då neutraliserar smittämnet och förhindrar sjukdomen att bryta ut.

Ju bättre vaccinationsprogram vi har desto mindre ser vi av de sjukdomar vi skyddar oss emot, vilket gör att vi lätt glömmer bort nyttan av vaccinationerna och istället fokuserar på eventuella biverkningar.

Ska barn med feber vaccineras?

Vid temperatur över 38 grader bör vaccination undvikas. Visserligen ger vaccinationen skyddseffekt även vid lindrig feber, men det kan vara förenat med ökad risk för biverkningar av olika slag och då blir det svårt att säga om det är den underliggande infektionen som är orsaken eller vaccinet eller båda tillsammans. Förkylning utan feber är inget hinder.

Vilka biverkningar kan de olika vaccinen ge?

I extremt sällsynta fall kan vaccinationer ge allvarliga komplikationer. Allergiska reaktioner mot vaccinen är ovanliga.

Vid vaccination med avdödade vacciner mot difteri, stelkramp, polio, Hemophilus influenzae typ b (Hib), hepatit B och pneumokocker, var för sig eller i olika kombination, är det vanligt med några dagars rodnad och svullnad på vaccinationsstället, ibland med feber. Vid vaccination med Prevenar (mot pneumokocker) är det också vanligt med snabbt övergående smärta efter sticket.

Vaccination mot mässling-påssjuka-röda hund (MPR) ger en ”mini-infektion” med förkylningssymtom, feber, utslag, ibland svullnad under några dagar mellan dag 5 och 12 efter vaccinationen, men det smittar inte.

MPR-vaccin ökar risken för feberkramper under de två första veckorna efter vaccination, då feber är vanligt förekommande, men ökar inte risken för senare epilepsi. MPR-vaccin orsakar inte autism eller autismspektrumstörning (SBU:s rapport).

Hur länge skyddas barnet av vaccinationerna?

Om man vaccinerats enligt rådande vaccinationsprogram uppnås ett bra skydd mot:

•  difteri och stelkramp i minst tio år, möjligen längre
• kikhosta, troligtvis i minst fem år efter vaccination det minskar även behovet av sjukhusvård på grund av kikhosta hos vaccinerade barn under två års ålder (SBU:s rapport)
• hjärnhinneinflammation orsakad av bakterien Haemophilus influenzae typ b, där skyddseffekten kvarstår i minst tre till fem år. Vaccination mot Hib minskar bärarskap av Hib i svalget hos barn och allmän vaccination av spädbarn minskar antalet allvarliga Hib-infektioner även hos ovaccinerade individer, en så kallad flockeffekt (SBU:s rapport)
• polio, livslångt skydd
• mässling, påssjuka och röda hund, kombinationsvaccinet ger skydd mot dessa sjukdomar och deras komplikationer, med ett långvarigt skydd mot mässling och röda hund, men det är oklart hur långvarigt skyddet är mot påssjuka.