Rickettsioser

Vad är rickettsioser?

Rickettsioser är en grupp sjukdomar som smittar från djur (zoonoser) och orsakas av nära besläktade arter av Rickettsia- eller Orienta-bakterier. Sjukdomen överförs genom bett av löss, loppor, kvalster eller fästingar. 

Man har identifierat över 30 olika arter av bakterierna varav 20 arter har bekräftats kunna överföra sjukdomen till människa. Man brukar dela upp sjukdomarna i fläcktyfus-gruppen och fläckfeber-gruppen. 

Fläcktyfus: 

Endemisk fläcktyfus, kallas också mustyfus, förekommer i områden bland annat i höglandet Sydamerika, Afrika, Asien och Nordamerika. 

Fläckfeber:

 Förekommer som en rad underarter:

• Rocky Mountain-fläckfeber förekommer på det västliga halvklotet (600 till 1 200 fall per år i USA).
• Medelhavsfeber/boutonneusefeber förekommer i medelhavsländerna, Afrika, Indien och sydvästra Asien.
• Afrikansk fästingfeber förekommer i Subsahariska Afrika.
• Sibirisk fläckfeber förekommer i Sibirien, Mongolien, norra Kina och Australien. 
• Rickettsiakoppor förekommer i USA, Ryssland, Korea, Afrika och Japan.
• Orientalisk fläckfeber förekommer i Japan.
• Skabbtyfus förekommer i Sydostasien, på den indiska subkontinenten, norra Australien och Stilla havsöarna. 

Internationella studier visar att Rickettsia-infektion kan påvisas hos 2–4 % av hemvändande resenärer med feber.

Symtom

Sjukdomsbilden för de olika rickettsioserna varierar något, men består typiskt av akut insättande feber, huvudvärk samt muskelsmärtor, och ofta ser man utslag över hela kroppen. Utslaget ses i form av små märken, som röda prickar eller små kulor.

Vid fästing- eller kvalsteröverförda rickettsioser kan man ofta se en svart skorpbelagd hudförändring med rodnad omkring fästing- eller kvalsterbettet. Denna hudförändring kallas eschar och är typisk för rickettsioser.

Orsak

Rickettsioser är zoonoser, det vill säga att de smittar från djur till människa. Bakterierna överförs till människor från andra däggdjur, såsom nötkreatur eller råttor, och överföringen sker genom bett från löss, loppor, kvalster eller fästingar.

I Sverige ses afrikansk fästingfeber ibland. Typiskt är att personen varit på safari eller jakt i sydliga delarna av Afrika. Det är också möjligt att få infektionen på landsbygden eller i mindre byar genom att bli biten av löss och loppor. 

Diagnos

Misstanken om diagnosen baserar sig på att man nyligen uppehållit sig i ett område i världen där risken för smitta med rickettsioser är känd. Typiska symtom på rickettsios är sjukdomskänsla, huvudvärk, feber och trötthet. Dock är detta symtom som gäller för många sjukdomar, och därför är det lätt att missa diagnosen. Om det i tillägg till övriga symtom påvisas eschar i huden kan diagnosen räknas som säkerställd. 

Rickettsioser kan inte påvisas vid vanliga odling- och mikroskopimetoder. Provtagning för diagnos kan endast ske om man använder specifika metoder och blodprover (påvisande av antikroppar). Prover som tas en tid in i sjukdomsförloppet ger mer opålitliga svar än prover som tas tidigt. I bästa fall fångar dessa prover upp cirka 75 % av dem som faktiskt har rickettsios. 

Behandling

Rickettsiosinfektioner behandlas med antibiotika. Förstahandsval är doxycyklin. 

Viktigast är att förebygga infektion. Om man övernattar i tält i Afrika rekommenderas myggmedel och täckande kläder för att skydda mot loppbett. Man bör varje dag kontrollera huden för att se om man fått bett av fästingar, löss eller loppor samt eventuellt ta bort dessa.

Vaccin finns inte.

Prognos

Med korrekt behandling som är påbörjad i tid är prognosen god. Obehandlade kan rickettsioser i undantagsfall vara dödliga, särskilt bland äldre människor eller personer med nedsatt hälsa.