Resa till icke-västländer med små barn

Föräldrar måste räkna med att deras barn kan bli sjuka minst lika ofta under utlandsvistelsen som hemma. I icke-västländer är risken för infektionssjukdomar större och på främmande platser kan det vara svårt att få kontakt med läkare.

Vaccination

I samband med kortare semesterresor behöver det vanliga vaccinationsprogrammet sällan ändras. För spädbarn som ska vistas i flera månader eller mer i icke-västländer bör en anpassning av vaccinationsprogrammet efter resmålet övervägas. Det allmänna vaccinationsprogrammet kan vid behov påbörjas vid två månaders ålder. I situationer där god, tidig och förhållandevis långvarig immunitet eftersträvas – infektionsförebyggande åtgärder – är det aktuellt att ge tre doser vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib med tidig start (från sex till åtta veckors ålder) och kortare intervaller (minst fyra veckor) och sikta på en fjärde dos efter ett till tre år. Vaccination mot polio bör alltid påbörjas före utresa till områden med poliomyelit (delar av Afrika och Asien). Vaccinationen kan ges redan vid födseln. Även BCG-vaccination kan ges till nyfödda och är aktuell för barn som ska vistas en längre tid i ett icke-västland. MPR-vaccination ger skydd hos omkring 80 % av barnen från nio månaders ålder och är aktuell för barn som ska ha nära kontakt med lokalbefolkningen i länder där mässlingen fortfarande förekommer (observera Syd- och Mellaneuropa). Om mamman är vaccinerad mot mässlingen har barnet fötts med lägre halt mässlingantikroppar och MPR-vaccinationen kan då vara gynnsam redan vid sex till sju månaders ålder.

När det gäller andra vaccinationer bör barn i princip erbjudas samma skydd som vuxna så länge vaccinet är godkänt för deras åldersgrupp. Vaccination i låg ålder kan för vissa vaccinationer ge sämre långvarigt skydd och för andra ökad risk för komplikationer. Vaccination mot gula febern krävs vid inresa i flera länder i Afrika och tropiska Sydamerika för barn äldre än nio till tolv månader. Även om hepatit A hos förskolebarn vanligen inte är en allvarlig sjukdom bör vaccination erbjudas från ett års ålder: dels för att undvika en obehaglig sjukdomsepisod, dels för att förhindra smittspridning efter hemkomsten. Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att påbörja vaccination mot hepatit A redan vid sex månaders ålder. Vaccination mot rabies är mest aktuellt för lite äldre barn som kan exponeras för smitta utan att föräldrarna märker det. Vid vaccination mot meningokocker rekommenderas i första hand någon av de tetravalenta konjugerade vaccinerna. Det nya konjugatvaccinet mot meningokocker grupp C kan ges till spädbarn.

Förebygga malaria

Malaria hos små barn kan få ett allvarligt förlopp och behandlingen kan vara svår. Därför är skydd mot malaria särskilt viktigt hos barn. Man bör starkt avråda från att ta med små barn till områden med hög förekomst av falciparummalaria.

Det enda som ger ett fullständigt skydd mot malaria är att undvika myggstick. Därför bör huset eller hotellrummet hållas myggfritt med nät framför dörrar, fönster och ventiler och barn bör hållas inomhus från solnedgång till soluppgång. Dessutom ska det alltid finnas myggnät ovanför barnets säng efter att det har blivit mörkt. Babykorgar ska vara fodrade med tyg som förhindrar att mygg och andra insekter kommer in. Vid risk för oplanerade övernattningar på platser med mycket enkel standard kan det vara bra att ha med sig ett myggnät för dubbelsäng som kan skydda hela familjen. Kom ihåg upphängningslinor. Myggmedel och kläder med lång ärm och långa ben förhindrar också myggstick. Eftersom små barn har stor kroppsyta i förhållande till kroppsmassan absorberar huden mycket av det man smörjer in. Därför bör man hellre använda myggmedlet utanpå kläderna. Både myggnät och kläder kan impregneras med permetrin som har låg giftighet för människor men som inte bör förtäras.

Spädbarn ska ha egna läkemedel mot malaria, helst samma preparat som den övriga familjen. Från 5 kg i kroppsvikt finns doseringsrekommendationer för meflokin och från 11 kg kroppsvikt finns även för atovakvon/proguanil-tabletter som kan delas och krossas samt blandas ut med lite sylt, choklad eller liknande för att mildra den bittra smaken. Honung ska inte ges till barn under ett år. Malarialäkemedel kan gå över i modersmjölken men inte i tillräcklig mängd för att skydda barnet.

Resa med flyg och bil

Resan måste läggas upp så att barnen har tid att vila och möjlighet att leka och röra på sig. Många har problem med att jämna ut trycket i mellanörat när de flyger. Eftersom det är mycket svårare att jämna ut trycket i mellanörat i liggande än i sittande ställning bör man ha spädbarn och om säkerhetsbestämmelserna tillåter även mindre barn i knät när trycket ökar vid landningen. Att dricka eller tugga på något stimulerar till sväljrörelser som bidrar till att öppna örontrumpeten. Kolsyrad läsk ökar förekomsten av gas i tarmarna och kan ge koliksmärtor. Vid bilresa bör föräldrarna insistera på att få använda bilbarnstol. Ett mindre säkert alternativ är att hålla barnet i knät.

Omgivningar, klimat och höjd

De flesta barn anpassar sig bra till varmare klimat. Men små barn har svårare att säga till om vad de behöver. Föräldrarna måste se till att barnen är rätt klädda för vädret, att de håller sig i skuggan när det är varmt och får tillräckligt att dricka. Spädbarn och små barn har känslig hud och bör skyddas mot direkt solljus med solhatt eller keps, solkräm med hög solskyddsfaktor och T-tröja vid utomhusbad. I tropikerna kan det hända att en typ av spyfluga lägger ägg i kläder som hänger på tork. När man sedan tar på sig kläderna kan fluglarverna tränga in i huden och orsaka obehagliga sår. Därför måste tygblöjor och annat tyg strykas i tropikerna för att ta död på eventuella fluggägg.

I ett varmt klimat är det viktigt att undvika insekter och ormar samt att förebygga skärsår och hakmask genom att använda skor. Fråga om råd på plats om lokala förhållandenr.

Barn har i princip samma risk för höjdsjuka som vuxna. Toleransen för höga höjder minskar redan vid lindrigare luftvägsinfektioner.