Malaria

Vad är malaria?

Malaria är en infektion orsakad av en parasit som heter Plasmodium. Fem olika plasmodiumarter är aktuella: Plasmodium vivax, ovale, malariae, falciparum och knowlesi. För samtliga typer gäller att smittan överförs till människor via myggbett, och parasiterna infekterar de röda blodkropparna i kroppen.

Globalt orsakar malaria sjukdom hos 150–300 miljoner människor varje år. WHO har beräknat (2012) att det leder till 660 000 dödsfall varje år. I Europa registreras cirka 10 000 fall av malariasjukdom efter utlandsresa. Dödligheten i Europa är cirka 1 %. I Sverige rapporteras cirka 100 fall av importerad malaria varje år. Dödsfall på grund av malaria är mycket sällsynt i vårt land.

I hela Europa utgörs den allra största gruppen av utlandsfödda som återkommer efter besök hos släkt och vänner i sina ursprungliga hemländer.

Symtom

Inkubationstiden vid malaria är alltid minst en vecka. Symtomen vid den allvarligaste formen (falciparum) uppträder vanligen 10–16 dagar efter stick av en smittbärande mygga. Inkubationstiden vid falciparum malaria överstiger mycket sällan 3 månader men vid de andra formerna kan den vara mycket längre (upp till ett år). Patienten får vanligen akut debuterande feber, ibland med kraftig frossa och ofta andra symtom som huvudvärk, yrsel, muskelsmärtor och magbesvär (framför allt hos barn)

Malaria delas in i en benign (godartad) form orsakad av P. vivax, ovale eller malariae där den typiska sjukdomsbilden som beskrivits ovan ibland med tiden kan ersättas av regelbundet återkommande febertoppar vart annat eller vart tredje dygn. Den maligna formen dominerar i tropiska Afrika, Sydostasien, delar av Oceanien och i Amazonas, och orsakas av Plasmodium falciparum. Vid denna form av malaria är patienten ofta sjukare och risken för komplikationer såsom medvetslöshet, kramper, andingspåverkan, och chock ökar med tiden. Om man inte är immun sedan tidigare och inte heller får behandling kan en falciparum-infektion vara dödlig.

Orsak

Man får smittan genom myggbett av smittbärande myggor. Malariamyggorna får i sig smittan när de suger blod från en malariapatient som innehåler gametocyter. I myggan mognar parasiten och överförs till en ny person genom myggans bett.

I människan lever parasiten i de röda blodkropparna och använder hemoglobin som näringskälla. Här förökar den sig och efter 48–(72) timmar spricker de röda blodkropparna som innehåller parasiter, så att nya parasiter frigörs som sedan invaderar nya röda blodkroppar. Denna cykel upprepas många gånger, och för varje gång får patienten allt flera parasiter i blodet och blir allt sjukare

På grund av att parasiterna förstör de röda blodkropparna kan man med tiden utveckla anemi (blodbrist)

Hur smittar malaria?

Malaria finns i de flesta tropiska och även i en del subtropiska områden. Sjukdomen är generellt sett mindre vanlig i Syd- och Mellanamerika och i Asien

Malaria är vanligast i Afrika söder om Sahara. Den farliga malaria-typen (falciparum) är också den helt dominerande på denna kontinent. Risken för allvarlig malaria är därför störst för resenärer till Afrika söder om Sahara.

Användning av förebyggande åtgärder som malarialäkemedel, myggnät, myggspray och liknande minskar mycket kraftigt risken för smitta

En ny typ av mygga är på väg att invadera Afrika (2022). Den är resistent mot de vanliga myggmedel, fastnar ofta utomhus och trivs i tätorter. Det har lett till en markant ökning av malariafall.

Gravida och barn är särskilt utsatta för allvarliga infektioner. Falciparum-malaria kan leda till spontanabort eller förtidsbörd. Gravida avråds därför från att resa till områden med malariasmitta om inte resan är helt nödvändig.

Hur behandlas tillståndet?

• Den allra viktigaste behandlingen består i att förebygga sjukdomen. Förebyggandet går på två fronter: (1) Förhindra att man blir myggbiten. (2) Använda mediciner som skyddar mot sjukdomen. Vaccin finns ännu inte.
• För skydd mot myggbett, se egen rubrik.
• Myggbettsförebyggande åtgärder rekommenderas vid resor till alla länder där malaria finns. I en del regioner rekommenderas också läkemedel för att förebygga malaria (profylax). Vilka rekommendationer som gäller för olika länder finner du i de svenska rekommendationerna för malariaprofylax (www.folkhalsomyndigheten.se).
• I undantagsfall kan det vara aktuellt att utrusta personer som ska vistas i områden med viss smittrisk, långt från sjukvård, med läkemdel för självbehandling av misstänkt malaria (reseapotek).
• För att bekämpa parasiterna används antimalariamedel av olika typ. Dessa medel hämmar parasiternas tillväxt i de röda blodkropparna

Prognos

Vid godartad malaria är prognosen i regel god men enstaka dödsfall finns rapporterat för vivax malaria. Prognosen är generellt också god vid snabbt insatt behandling oavsett malariatyp.

Malariam orsakad av P. falciparum kan emellertid medföra komplikationer och ha ett allvarligt förlopp. Komplikationer kan vara medvetslöshet, kramper, andningspåverkan, chock. Om den allvarliga malaria-formen (falciparum) inte behandlas kan den ha ett dödligt förlopp. Om du får feber inom tre månader efter vistelse i tropiska områden där det finns malaria är det viktigt att omedelbart söka läkare för att utesluta malaria som orsak. Det är också viktigt att informera läkaren om var du har varit och om du tagit någon malariaprofylax. När en läkare misstänker att en patient kan vara smittad av malaria så måste detta bekräftas med mikroskopisk undersökning av blodet för att identifiera eventuella malariaprasiter