Amöbainfektion

Vad är amöbainfektion?

Amöbainfektion, eller entamoeba, är en infektion med en parasit som kallas Entamoeba histolytica. Den finns finns i två former: den rörliga trofozoiten (parasitformen som kan leva av tarmbakterier och vävnad inne i tarmarna) och en inkapslad cystform (den smittsamma formen som kan överleva utanför människokroppen).

Infektioner med Entamoeba histolytica finns i hela världen, men är vanligast i tropiska och subtropiska områden där över 40 % av befolkningen i enskilda områden kan vara smittade. I hela världen räknar man med att cirka 500 miljoner människor är smittade. Antalet sjukdomsfall över hela världen är 40 till 50 miljoner per år, varav 40 000–100 000 personer dör.

Symtom

Nio av tio personer som blir smittade med E. histolytica får inga symtom. Ungefär en av tio får symtom i form av  diarré och smärtor i magen. Symtom utvecklas gradvis. Viktnedgång förekommer i ungefär hälften av personerna med symtom.

Vissa personer får ett mer allvarligt förlopp med blodig diarré och feber. Ibland bildas det varbölder i levern och det kan ge smärtor i övre delen av magen där levern sitter. 

Orsak

Man blir smittad genom att man får i sig E. histolytica i cystform. Cystorna finns i mat eller vätska som är förorenad med mänsklig avföring. Smittan kan också överföras genom sexuella handlingar, via smutsiga händer eller kontakt med fekalier på annat sätt. Oftast tar det mellan två till fyra veckor innan symtom uppstår. 

Sjukdomen är vanligare vid dåliga sanitära förhållanden. I många länder är vattnet inte rent från fekalier och sköljning av frukt, grönsaker och andra livsmedel kan göra att man får i sig amöbacystor. Personer som är undernärda och personer med högt intag av alkohol har sannolikt mindre motståndskraftig mot smitta. Gravida kvinnor och personer som har nedsatt immunförsvar, till exempel på grund av vissa läkemedel såsom kortison, har en högre risk för allvarlig sjukdom. 

Diagnos

Hos personer som har symtom på amöbainfektion och riskfaktorer för smitta, till exempel vistelse i tropiska länder, kan man utföra diagnostik som går ut på att påvisa E. histolytica. Det kan göras med mikroskopi och blodprover. Tyvärr kan mikroskopi inte göra skillnad på E. histolytica och en annan parasit som är oskadlig för människor, nämligen Entamboeba dispar. Därför behövs ibland blodprover för att bekräfta att det handlar om E. histolytica. 

Behandling

Behandlingen består av att ge läkemedel som dödar parasiten. Det kan man göra med antibiotika som till exempel metronidazol. Man ger också behandling mot cystorna i tarmen.

Personer som har cystor i avföringen utan symtom (bärare) ska också behandlas, men de behöver inte ta antibiotika utan bara läkemedel mot cystor i tarmen. 

Amöbainfektion är en anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen. Det innebär att man måste medverka till att utreda sjukdomen och se om det finns fler fall av sjukdomen i omgivningen. I lagen står också att man måste hålla sig till vissa hygienåtgärder. 

Hygienåtgärder vid amöbainfektion

• Inget arbete vid diarré:
  • Vid arbete med oförpackade livsmedel är man enligt europeisk livsmedelslagstiftning skyldig att omedelbart meddela arbetsledaren om smittan
• Handtvätt efter toalettbesök, innan man hanterar livsmedel och före måltid:
  • Användning av flytande tvål och egen handduk eller engångshandduk
  • Ren toalettstol och tvättställ
• Blöjbarn som är smittbärare:
  • Noggrann handtvätt efter blöjbyten
  • Rengjort skötbord
  • Använda blöjor paketeras i plastpåse, som slängs med vanliga sopor
• Bad:
  • Inget bad i pool/bassäng förrän det gått minst en vecka sedan diarréerna upphört och avföringen blivit normal
• Barn med diarré:
  • Ska inte vara på förskola, men de kan som regel återgå till barnomsorgen när de är helt besvärsfria 

Prognos

Prognosen är mycket god om läkemedel sätts in tidigt i förloppet. Vid obehandlad infektion är dödligheten hög.