Spindlar och skorpioner

När man reser utomlands är det exotiska djurlivet oftast en attraktion, men i synnerhet vissa djur måste man ha respekt för.

Var finns det skorpioner?

De finns naturligt framför allt i Syd-, Väst- och Nordafrika, Asien, Nord-, Mellan- och Sydamerika samt Indien och Karibien. Bland skorpionerna i Nordamerika finns de farliga främst i Arizona, New Mexico och på den kaliforniska sidan av Coloradofloden, medan de övriga nordamerikanska arterna är ganska harmlösa. Men på grund av sin litenhet kan de lösa fribiljett och följa med fartyg runt hela världen - man har funnit skorpioner i många större hamnstäder, till exempel London, Marseille och i frihamnen Köpenhamn.

Hur undgår man skorpionstick?

Skorpioner trivs i mörker och kommer därför oftast fram på natten. De gömmer sig ofta i sprickor och vegetation där det är mörkt.&nbsp I områden med skorpioner bör man även vara på sin vakt när det gäller mörka gömställen inomhus: i skåp, under täcket och sängen eller i skorna (titta under täcket/sängen och skaka skorna ordentligt innan du tar på dig dem). I vissa länder är det en omtyckt sport att "leka" med djuren - om någon finner det intressant att se på sådant djurplågeri bör man hålla sig på avstånd. Skorpioner sticker med en giftgadd på stjärten, som oftast sväller som varning inför ett angrepp.

Farosignaler och symptom

De allra flesta skorpioner är ofarliga för människor, även om sticket gör mycket ont och den stungne kan behöva smärtstillande behandling. Vid måttliga till kraftigare förgiftningar kan följande förekomma:

• Krasslighet, svettning, hjärtklappning, förhöjt blodtryck, yrsel, dreglande, illamående, uppkastningar och diarr&eacute. De här symptomen ska behandlas som vid ormbett, och man bör snarast söka läkare.
• Hyperakuta (vanligtvis allergiska) reaktioner i form av medvetandeavtrubbning, medvetslöshet, kramper, blodtrycksfall och chock som kan leda till döden, kan uppstå.

Behandling&nbsp

• Smärtan vid sticket kan lindras med en isbit.
• Man kan försöka med smärtstillande tabletter (till exempel Alvedon 500 mg max 4 gånger dagligen = vuxendos), men ofta blir det nödvändigt med starkare smärtstillande medel, varför man bör söka läkare.
• Mer utpräglade symptom ska behandlas som vid ormbett, och den sjuke måste få läkarvård så snabbt som möjligt.
• Det finns motgift mot skorpiongift. Behandlingen ska utföras av läkare.

Är spindlar farliga?

Alla spindlar är i princip giftiga rovdjur, men bara ett fåtal kan vara farliga för människan. Giftet sitter i de tvåledade överkäkarna.

Till de farligare hör:

• Den australiensiska Sydney funnel-web spider (Atrax robustus), som ofta finns i fuktiga källare eller vid simbassänger, i synnerhet i New South Wales.
• Den nordamerikanska "bruna eremiten" (Loxosceles reclusa).
• Den sydamerikanska "bananspindeln" (Phoneutria nigriventer).
• "Änke"-gruppen (till exempel den svarta änkan: Lactrodectus sp.).
• Tarantulan (tarantellan) lever i Sydeuropa och medelhavsländerna, medan dess kraftigt behårade storebror "fågelspindeln" bara lever vilt i Amazonas (men den har blivit ett omtyckt samlarobjekt för dem som är intresserade). Tarantellan är, trots sin storlek och skräckinjagande framtoning, enbart farlig för människan under särskilt olyckliga omständigheter (allergi och liknande).

Hur undgår man spindelbett?

I princip är spindlar svårare att undvika än skorpioner, i synnerhet eftersom de ofta håller till inomhus och gärna jagar på dagen. De föredrar ofta, men långtifrån alltid, lätt fuktiga ställen i halvskugga.

Lite om spindelgift

Kemiskt har det forskats mycket mindre om spindlarnas gift än om ormarnas. "Änke"-familjens (lactrodectus sp.) gift kan, liksom vissa ormgifter, störa de elektriska impulserna från nerver till muskler, och därigenom orsaka förlamning. "Eremit"-familjens (Loxosceles sp.) gift framkallar främst lokal vävnadsskada och vävnadsdöd. I princip bör bett från de riktigt giftiga spindlarna behandlas som ormbett - och man bör snarast söka läkare. Spindeln bör dödas och tas med för identifikation.

Särskilt utsatta är:

• Personer under 16 år och över 60 år.
• Människor med hjärt-/kärlsjukdomar.
• Människor med utpräglad benägenhet för allergiska reaktioner.

Symptom och farosignaler

• Vid bettet känns ofta en stickande, lätt svidande - eller möjligtvis brännande och våldsam - smärta. I vissa fall kommer smärtan inte omedelbart, utan i stället vanligtvis efter 30-60 minuter. Det kan uppstå blåsor, blödning i underhuden och krampkänning i musklerna. Senare under förloppet kan lokal vävnadsdöd inträda - allt beroende på det aktuella giftet.
• Allmänna symptom som till exempel rädsla, svaghetskänsla, svettning, huvudvärk, yrsel, svullnad runt ögonen, hudutslag, andnöd, illamående, dreglande och uppkastningar.
• Rörelsebesvär och kramper, som i värsta fall omfattar svalg- och andningsmusklerna.
• Eventuellt allergiska reaktioner med cirkulationskollaps, chock och död.

Första hjälpen och behandling

Isbitar på bettet kan lindra smärtan. Vid bett från Loxosceles ("eremit"-arterna) bör isen vara inpackad för att undvika ytterligare skador på vävnaden.&nbspFölj riktlinjerna för ormbett - bland annat snabb transport till läkare eller sjukhus. Det finns motgift mot flera spindelgifter - denna behandling ska utföras av läkare.