Akut diarré, symtomguide

Vad är akut diarré?

• Diarré definieras som ändring i avföringen avseende:
  • Frekvens: ≥3 dagliga avföringar
  • Konsistens: lös eller vattnig
  • Mängd: >200 g/dygn eller >200 mL/dygn
• Vid akut diarré är varaktigheten <2 veckor.
• Akut diarré är nästan alltid orsakad av mikroorganismer som bakterier eller virus och kallas därför ofta "akut infektiös diarré".

Förekomst

• Akut infektiös diarré är en av de vanligaste sjukdomarna i världen.
• Mer än hälften av alla akuta tarminfektioner i Sverige antas vara virusrelaterade.

Bedömning av akut diarré

• Många olika bakterier, virus eller parasiter kan orsaka diarré. 
• Nästan alla fall av akut diarré läker av sig självt och ofta behövs ingen undersökning för att ta reda på vad som orsakar diarrén.
• Akuta infektiösa tarmsjukdomar kan grovt delas in i tre typer:
  • Tarminfektion utan inflammation i tarmen:
    
    • Vattnig, ofta riklig avföring, ibland i kombination med illamående och kräkningar
    • Inget blod, var eller slem i avföringen
    • Vanligtvis ingen feber eller magkramper
    • Orsaken är virusinfektion, gifter från bakterier eller protozoinfektion (protozo = encellig organism, till exempel Giardia)
  • Tarminfektion med inflammation i tarmen:
    • Mikrober tränger in i tjocktarmens slemhinnor
    • Tillståndet kännetecknas av slemmig och blodig avföring, men mängden avföring är inte så stor
    • Vanligtvis finns också feber, buksmärtor och magkramper
    • De vanligaste orsakerna är campylobacter, salmonella, shigella och clostridium difficile
  • Sjukdom i hela kroppen, systemisk infektion:
    • Tillstånd som kännetecknas av feber och nedsatt allmäntillstånd
    • Magsmärtor och diarré kan förekomma

Vad kan vara orsaken?

Vanliga tarminfektioner

• Tarminfektioner orsakade av virus:
  • Är den vanligaste orsaken till akut diarré, särskilt bland barn. Kan uppstå som epidemier, ofta på vintern
  • Inget blod, var eller slem i avföringen. Vanligtvis ingen feber eller magkramp
• Campylobacterinfektion:
  • Orsakas ofta av smitta från utlandet. Särskilt i fågelprodukter, men även dricksvatten. Inkubationstiden är vanligen ett par dagar
  • Ger feber, influensaliknande symtom, buksmärtor, vattenburen diarré – ofta blod och slem
• Salmonellainfektion:
  • Förekommer oftast i samband med besök i utlandet, smittar oftast från kött (kyckling). Inkubationstiden (tiden från att man smittats till att man blir sjuk) är 8–48 timmar
  • Ger akut diarré som kan vara blodig, huvudvärk, magsmärtor, illamående och feber
• Shigellainfektion (dysenteri):
  • Främst en importerad smitta. Inkubationstiden är cirka 1–3 dagar
  • Börjar vanligtvis plötsligt som svår diarré med feber, illamående, kräkningar – eventuellt med blod och slem i avföringen
• Yersiniainfektion:
  • Orsakas oftast av smitta från förorenad mat eller dricksvatten
  • Ger feber, buksmärtor, diarré på 1–3 veckor. En del får ledinflammation och hudutslag (knölros)
• Matförgiftning:
  • Orsakas av förgiftning från livsmedel som är förorenade med bakterier, och eventuellt bakterier som producerar toxiner (gifter)
  • Inkubationstiden är 1–6 timmar för kräkning, 6 timmar till ett dygn för diarré och tillståndet varar i 1–3 dagar
  • Ger illamående, kräkningar, buksmärta, diarré
• Tarminfektion till följd av antibiotikabehandling:
  • Vissa får diarré i samband med en antibiotikakur
  • Diarré som börjar under eller efter avslutad antibiotikabehandling, särskilt i samband med sjukhusvård kan vara Clostridium difficile-infektion

Kronisk inflammatorisk tarmsjukdom

• Ulcerös kolit:
  • Förekommer oftast bland ungdomar och yngre vuxna. Är en kronisk inflammation i tjocktarmen – involverar nästan alltid ändtarmen (rektum) och kan sprida sig till den högra delen av tjocktarmen eller hela tjocktarmen, men inte till tunntarmen
  • Ger mycket frekvent tarmtömning (5–15 gånger per dag) med blod, var och slem i avföringen, ofta krampaktiga smärtor i ändtarmen och påverkat allmäntillstånd
• Crohns sjukdom:
  • Förekommer oftast bland ungdomar och yngre vuxna. Inflammationen kan finnas både i tjocktarmen och tunntarmen
  • Symtomen är varierande, men kännetecknas av oblodig diarré och molande smärta

Vad kan man göra själv?

Vätsketillförsel

• Det viktigaste är att se till att man får i sig tillräckligt med vätska.
• I de flesta fall räcker det att dricka mycket och regelbundet.
• Vätskeersättning som finns på apoteket kan tas i små täta portioner.
• Vätskeersättning kan även frysas in och krossas/ätas som isglass.
• Drycker som innehåller mycket socker eller sötningsmedel kan ge diarré. Om sådan dryck intas bör den därför spädas till (minst) hälften med vatten.
• Isglass kan vara ett alternativt sätt att få i sig vätska.
• Barn behöver inte sluta att dricka mjölk under akutfasen. Små barn som ammar bör fortsätta med det.

Förskola

• Barn med akuta diarrétillstånd kan återgå till förskolan två dygn efter att de är symtomfria. Det gäller även blöjbarn.
• Barn som i vanliga fall har en tendens till lös avföring behöver inte hållas borta från förskolan. Det är föräldrarna som ska avgöra om barnet har ett onormalt diarrétillstånd.
• Vid diarrétillstånd där man misstänker livsmedelsöverförd mikrob (till exempel efter utlandsresa) bör barnet undersökas av läkare och det bör kontrolleras om några andra barn på förskolan har symtom.

Övriga råd

• Börja äta normalt så snabbt som möjligt vid diarré.
• Livsmedel baserade på stärkelse (ris, havre, morötter, majs etc) har en bindande verkan och kan minska diarré.

När ska man söka vård?

• De flesta fall av akut diarré är ofarliga och går över av sig själva.
• Spädbarn med svår diarré som är sjuka och medtagna bör bedömas av sjukvårdspersonal omedelbart.
• Vuxna med långvarig eller svår diarré tillsammans med nedsatt allmäntillstånd, bör också undersökas.

Utredning

Sjukdomshistorien

• Under utredningen kan man få svara på följande frågor:
  • Hur länge har du haft diarré?
  • Har du någon aning/fundering om vad som kan vara orsaken till diarrén?
  • Är du sjuk, utmattad, har feber?
  • Har du varit utomlands eller ätit importerade livsmedel?
  • Antal tarmtömningar om dagen?
  • Är avföringen riklig?
  • Är avföringen vattnig?
  • Finns det blod och/eller slem i avföringen?
  • Har du kramp i ändtarmen?
  • Är det illamående och kräkningar som dominerar?
  • Har du nyligen behandlats med antibiotika?

Undersökningar

• Bedömning av vätskebalansen är viktig hos spädbarn och äldre personer.
• Vid långvarig diarré och akut svår diarré kan olika blodprover vara användbara. I sådana fall kan man få lämna avföringsprov för att orsaken till infektionen ska kunna identifieras.

Remiss

• Barn eller vuxna med tecken på allvarlig uttorkning eller kraftigt försvagat allmäntillstånd bör remitteras till sjukhus för vätskebehandling.