Fysisk aktivitet - medicin för kroppen
Bilar som körs från port till port, rulltrappor, hissar och färdiglagad mikromat - det finns många exempel på hur vi har lyckats minska ner vår dagliga fysiska aktivitet. Vår miljö har förändrats i snabb takt medan vår kropp, rent genetiskt, fortfarande är anpassad till stenåldern. Vi är helt enkelt byggda för rörelse. Det fanns till exempel inga snabbköp på familjen Hedenhös tid. För att få mat för dagen och överleva krävdes en fysisk ansträngning.
En hel del forskning har bedrivits om fysisk aktivitet och hur det påverkar vår kropp.
- För att vi ska må bra och skydda oss från skador kräver kroppen rörelse, säger Jan Henriksson, professor i arbetsfysiologi vid Karolinska institutet.
Hjärtat blir starkare
Blodcirkulationen i kroppen ökar vid träning, vilket resulterar i att musklerna får mer syre och kan arbeta hårdare. Hjärtat, som också är en muskel, blir starkare av träning. Vid varje pulsslag pumpar hjärtat ut mer blod. En vältränad person har därför lägre puls vid vanligt arbete jämfört med en otränad person.
Skelettet byggs upp
Med stigande ålder bryts skelettet ned men med träning lagras kalcium in så att mineralisering, som stärker skelettet, sker. Med ökad motion kan vi alltså bromsa nedbrytningen av skelettet.
I musklerna förbränns mer fett och insulinkänsligheten ökar genom mer motion. Ökad insulinkänslighet betyder att behovet av insulin sjunker. Lägre insulinhalt är positivt för diabetiker men även för de som vill minska i vikt och sänka sina blodfettsnivåer.
Risken för hjärtkärlssjukdom sjunker
Blodtrycket går upp vid själva träningstillfället men sjunker i vila. Ett lätt förhöjt blodtryck kan normaliseras med hjälp av fysisk aktivitet och bra mat, och därmed bidra till att medicinering kan undvikas.
HAR DU KOLL PÅ PATIENTLAGEN? Lär dig mer om vårdens skyldigheter gentemot dig som patient och anhörig!
- Motion trettio minuter per dag minskar risken för hjärtkärlsjukdom och död, säger Jan Henriksson.
Motion flera gånger i veckan i medelåldern minskar risken med så mycket som femtio procent, fortsätter han. Även om du börjar träna som sjuttiofemåring har det effekt.
Risker med att träna
- Asfalt och dåliga skor är inte bra, då kommer skador som ett brev på posten, säger Jan Henriksson. Riskerna i motionsspåret är i övrigt förhållandevis små.
Om man har förkylning i kroppen, orsakad av framförallt streptokocker, kan det sätta sig på hjärtat och ge hjärtmuskelinflammation vilket är allvarligt. Träna därför aldrig då du är sjuk, speciellt inte om du har feber.
- Sunt förnuft är därför en viktig del av fysisk aktivitet avslutar Jan Henriksson. Det viktigaste är att det känns behagligt.
Klara fördelar:
Det finns en mängd vetenskapliga undersökningar som styrker att fysisk aktivitet minskar risken för:
- Hjärt-kärlsjukdom
- Stroke och hjärtinfarkt
- Högt blodtryck
- Diabetes
- Benskörhet
- Cancer i tjocktarmen, prostatan och brösten
- Depression och ångest.
Sätt igång! Det aldrig är för sent att börja träna. Motion minskar inte bara riskerna för olika sjukdomar. Du kommer också att må bättre, bli gladare och därmed få ökad livskvalitet. Så sätt igång och rör på dig.