Depressionskänsla, symtomguide

Vad är depressionskänsla?

• Nedstämdhet under större delen av dagen.
• Minskade intressen och förlust av glädje.
• Trötthet och minskad energi.

Förekomst

• Minst 25 % av alla kvinnor och 15 % av alla män drabbas av en behandlingskrävande depression någon gång i livet.
• De flesta allvarliga depressiva tillstånden tar sin början i slutet av tonåren.

Hur uttalad är depressionskänslan?

• Hur djup är depressionen?
  • Ett sätt att uppskatta depressionen är att se i vilken mån man kan utföra tidigare dagliga uppgifter och aktiviteter
• Finns det samverkande psykosociala faktorer?
  • Ekonomi, arbete, familj etc
• Många får kroppsliga besvär utan att det föreligger någon kroppslig sjukdom.

Vad kan vara orsaken?

Vanliga orsaker som kan kräva behandling

• Depressiv episod, förstagångsupplevelse:
  • Vid typiska lätta, medelsvåra eller svåra depressiva episoder lider personen av sänkt stämningsläge, minskad energi och sänkt aktivitetsnivå. Förmågan att känna glädje, intressera sig för saker och koncentrera sig är nedsatt. Andra vanliga symtom är uttalad trötthet, ökad trötthet efter obetydlig ansträngning, störd sömn, minskad aptit och en försämrad självkänsla och självförtroende. Även den lätta formen av depression upplever den sjuka ofta en känsla av skuld och värdelöshet
  • Det sänkta stämningsläget ändrar sig inte mycket från dag till dag och är oberoende av omständigheterna. Vanliga "kroppsliga" symtom är förlorade intressen, minskade lustkänslor, tidigt uppvaknande på morgonen, morgondeppighet, uttalad tröghet, oro, aptitlöshet, viktnedgång och förlorad sexualdrift
• Depressiv sjukdom, återfall:
  • Sjukdom kännetecknad av upprepade episoder med depression (se ovan) utan några fristående episoder med förhöjt stämningsläge och ökad energi (mani) i sjukhistorien
  • Den första episoden kan uppträda i alla åldrar, från barndom till ålderdom, debuten kan vara akut eller smygande och varaktigheten varierar mellan några få veckor till många månader. En del patienter utvecklar episoder med överaktivitet (mani) och då används diagnosnamnet bipolär sjukdom (manodepressiv sjukdom)
• Ihållande depression/dystymi:
  • Ihållande depression är ett kroniskt sänkt stämningsläge under minst två år
• Förlossningsdepression:
  • En depressionsepisod betecknas som förlossningsdepression om den börjar mindre än fyra veckor efter förlossningen – men det finns ökad risk upp till sex månader efter förlossningen
  • Tillståndet kan innebära allt från små besvär till svår depression och måste för att uppfylla de diagnostiska kraven föreligga största delen av dagen, varje dag, i minst två veckor
  • Patienten kan testas med skattningsformulär
• Underliggande kroppslig sjukdom:
  • Till exempel diabetes, hypotyreos, cancer, anemier, kronisk infektion
• Generaliserat ångestsyndrom:
  • Ångest som är generaliserad och ständigt närvarande, men inte begränsad till vissa bestämda situationer eller omständigheter
  • De centrala symtomen växlar, men innefattar nervositet, skakningar, muskelspänningar, svettningar, yrsel, hjärtklappning, svimningskänslor och obehag i maggropen. Ofta uttrycks rädsla för att patienten själv eller någon släkting snart ska bli sjuk eller drabbas av någon olycka
• Panikångest:
  • Återkommande anfall av svår ångest (panik), som inte är begränsade till speciella situationer eller omständigheter, och därför är oförutsägbara
  • Som vid andra ångestsjukdomar omfattar de centrala symtomen plötsligt insättande hjärtklappning, bröstsmärtor, kvävningskänslor, yrsel och overklighetskänslor. Det uppstår också ofta en sekundär rädsla för att dö, förlora kontrollen eller bli tokig
• Drogmissbruk:
  • Överdriven användning av alkohol och läkemedel
  • Kan ha startat för att döva socialfobiska drag
• Utlöst av läkemedel:
  • Steroider, betablockerare och p-piller kan ge depressionsliknande sjukdomsbilder

Vanliga orsaker som oftast inte kräver behandling

• Sorg:
  • Är en normal reaktion
  • Kan övergå i depression, om inte funktionen gradvis förbättras

Vad kan man göra själv?

• Man bör undvika isolering och upprätthålla normal dygnsrytm vad gäller sömn, måltider och fysisk aktivitet.
• Man bör undvika alkohol och andra berusningsmedel.
• Konditionsträning och/eller styrketräning kan minska depressiva symtom.

När ska man söka vård?

• En depressionskänsla som hämmar personens dagliga aktiviteter, eller som har funnits under längre tid – då behöver personen professionell hjälp för att komma vidare.

Utredning

Sjukdomshistorien

Vanliga frågor

• Hur länge har besvären pågått?
• Är depressionskänslan konstant eller uppträder den i perioder:
  • Har personen haft många tidigare perioder?
• Vilka besvär har personen:
  • Trötthet, koncentrationssvårigheter, nedstämdhet, sömnproblem, aptitförändring, initiativlöshet, smärtor?
• Hur någon svår livshändelse inträffat?
• Lider personen av sömnlöshet?
• Har personen självmordstankar?
• Hur fungerar vardagslivet? Hur är det på arbetet? Hemma? Tillsammans med vänner?
• Har personen upplevt ovanlig upprymdhet? Har andra antytt att personen har varit det?
• Mer alkohol än normalt?
• Vanebildande läkemedel?

Undersökningar

• Man utvärderar graden av depression, om det kan föreligga tecken på annan allvarlig psykisk sjukdom och vilka konsekvenser depressionen får för patienten.
• Om det behövs för att utesluta kroppslig sjukdom utförs en kroppsundersökning.
• Man kan mäta "graden av depression" genom att ställa frågor som hämtats från ett skattningsformulär (MADRS).
• Vid behov av att utesluta underliggande sjukdom kan det bli aktuellt med olika blodprov.

Remiss 

• De flesta individer med depressionskänsla kan behandlas av allmänläkare.
• Vid svår depression eller vid depression som inte blir bättre med behandling, hänvisas patienten till psykiater eller psykolog. I undantagsfall kan det bli nödvändigt med inläggning på sjukhus.

Varning

• Vid osäkerhet om vad orsaken kan vara och om symtomen är väldigt tydliga, bör man kontakta läkare.