Antidepressiva medel

Hur kan läkemedel verka mot depression?

Bakgrunden för utvecklingen av depression kan verka komplicerad och är inte helt utredd. Ändå är det mycket som tyder på att en kemisk obalans i hjärnan kan spela en avgörande roll. Denna obalans kan uppstå som följd av en ärftlig (genetisk) predisposition och/eller av händelser i en persons liv.

Ibland finns det avvikande mängder kemiska budbärare, så kallade neurotransmittorer, i vissa delar av hjärnan. Dessa ämnen ser till att nervimpulser överförs från en nervcell till en annan. Om det råder brist på sådana budbärare störs överföringen av impulser mellan nervcellerna. Två viktiga ämnen i detta sammanhang är serotonin och noradrenalin, som är kända för att påverka människans stämningsläge.

Läkemedel som verkar mot depression, antidepressiva, påverkar mängden kemiska budbärare i hjärnan. På detta sätt kan den kemiska obalans som finns hos en deprimerad person motverkas.

Vilka utvärderingar gör läkaren när ett preparat ska väljas ut?

Läkaren tar hänsyn till många förhållanden i valet av läkemedel. Följande är viktiga moment som bör gås igenom innan recepten skrivs ut:

• Om patienten tidigare har haft en depression, och ett speciellt läkemedel då fungerat, kan samma preparat vara förstahandsval även nu.
• Läkemedlet ska kunna hjälpa patienten med symtom som sömnlöshet, oro och förlust av energi om det finns behov för det. Olika preparat har varierande inverkan på dessa symtom, något som avgör vilket läkemedel som är bäst för en enskild patient.
• Om patienten har en annan sjukdom förutom depressionen, bör läkaren ta hänsyn till det, eftersom vissa preparat kan inverka negativt på andra sjukdomar.
• Om patienten tar andra läkemedel som tillägg kan detta påverka valet av preparat, eftersom olika läkemedel kan påverka varandras verkningar i kroppen.

Hur vet man att läkemedlet faktiskt fungerar?

I början av behandlingen kan det ta ett tag innan önskad effekt uppnås, men oftast uppnås effekt av läkemedlet inom ett par veckor. Detta kan märkas genom att man sover bättre på nätterna, börjar kunna ta bättre hand om sig själv (till exempel äter regelbundet, fixar håret, klär sig lite bättre), klarar vardagens uppgifter lättare, har mer energi och får bättre matlust. Både patienten och anhöriga lägger märke till dessa förändringar efter en tid.

Om man får obehagliga biverkningar?

Om man får obehagliga biverkningar bör kontakt med läkaren tas. Biverkningarna beror på vilka preparat man använder och varierar från person till person. En del biverkningar kan försvinna efter den första tiden, medan andra finns kvar under hela behandlingen. Om biverkningarna kvarstår och utgör ett problem, kan man i samråd med sin läkaren prova att sänka dosen eller eventuellt prova något annat preparat.

Hur länge bör man använda ett antidepressivt medel?

Den första gången man får behandling för depression är det vanligt att fortsätta med läkemedlet under cirka sex månader efter att de depressiva symtomen har lagt sig. Om det är andra gången patienten tar läkemedel för depression kan det vara bra att fortsätta behandlingen under minst ett år. Vid en eventuell tredje episod kan det vara aktuellt att ta läkemedlet under lång tid, eventuellt på obestämd tid.

Kan man bli beroende av ett antidepressivt medel?

Ingen blir beroende av antidepressiva medel, men vissa patienter upplever obehag i samband med att behandlingen avslutas. Akut uppehåll i behandlingen kan ge symtom som stickningar och domningar, «elektriska stötar», yrsel, huvudvärk, sömnproblem, illamående och irritabilitet. Symtomen är vanligen lindriga och går över under några dagar till veckor. För att undvika dessa besvär rekommenderas långsam nedtrappning av behandlingen, till exempel under loppet av fyra veckor.

Läkemedlen ger inte heller någon känsla av berusning.

Kan läkemedel ersätta psykoterapi?

Effekten av läkemedelsbehandling av depressioner är minst lika bra som psykoterapi. Det rekommenderas ändå att behandlingarna kombineras om det finns möjlighet till det, framförallt eftersom psykoterapi, såsom kognitiv beteendeterapi (KBT) minskar risken för återfall i depression.