Schizofreni ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom

I en artikel på Karolinska institutets hemsida berättar Urban Ösby om sina teorier kring varför patienter med schizofreni oftare drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Dels medför schizofreni i sig en försämrad livsstil, menar han, men schizofrenipatienter får inte heller alltid den vård de behöver när det gäller andra sjukdomar än just schizofrenin.

– Schizofrenipatienterna tas om hand inom psykiatrin, men psykiatrin har inte kompetens att behandla högt blodtryck, blodsockerstörningar eller blodfettsstörningar. Och inom den somatiska sjukvården är man inte organiserad eller inställd på det här, säger han.

Schizofrenipatienter hamnar mellan stolarna

Till stor del tror Urban Ösby att schizofrenipatienter kan hamna lite mellan stolarna på grund av att vården är uppdelad i kroppsliga och psykiska sjukdomar. Att en psykisk sjukdom som schizofreni även kan orsaka kroppsliga förändringar riskerar då att missas.

Ytterligare faktorer som bidrar till fallen av hjärt- och kärlsjukdom är att schizofrenin kan göra att man blir oberäknelig och att patienten ifråga inte dyker upp på möten med läkaren eller missar att ta utskriven medicin. Dessutom gör viss medicinering mot psykoser ofta att patienten går upp i vikt – en orsak bakom mycket hjärt- och kärlproblematik.

Schizofreni och övervikt

Varför schizofrenisjuka kan drabbas av övervikt efter medicinering är till stor del okänt. Enligt Göran Engberg, professor i farmakologi, kan det bland annat bero på hormoner som påverkar hunger och aptit. Det hela kompliceras förstås ytterligare av att schizofrenin i sig är kopplad till övervikt, möjligen på grund av en defekt i ämnesomsättningen.

Peter Johansson har schizofreni och i en annan intervju, även den publicerad hos Karolinska institutet, berättar han om sina erfarenheter kring sjukdomen schizofreni. Medicinen som Peter Johansson äter gör att han slipper psykoser men också att han ökat mycket i vikt – och på köpet fått högt blodtryck.  

– Under tre år gick jag upp 50 kilo, från 85 till 135 kilo, och läkarna gjorde ingenting för att försöka stoppa det. Det blev inga viktbegränsande insatser, inte ens ett samtal om viktökningen och vilka risker det kunde föra med sig.