Framsteg inom schizofrenibehandlingen

Den medicin som de flesta personer med schizofreni får är på många sätt effektiv – den dämpar psykoser, minskar problemen med vanföreställningar eller röster i huvudet vilket är vanliga symtom vid schizofreni, och gör det helt enkelt möjligt att ha en fungerande vardag. Men medicinen kan också ge många biverkningar. Det kan handla om motoriska biverkningar i form av muskelryckningar, stelhet eller muskelkramper. Man kan också bli trött eller drabbas av en inre kroppslig oro som gör att man hela tiden måste röra på sig. Många går också upp i vikt.

Noggrannare medicindoser mot schizofreni

Enligt Mussie Msghina, psykiater och forskare vid Karolinska institutet, är därför en av de viktigaste förbättringarna för schizofrenisjuka att läkarna nu för tiden är betydligt noggrannare med doseringen av medicinen än tidigare.

– Förut var det väldigt vanligt att man drabbades av ofrivilliga rörelser efter mångårig behandling med höga doser. Numera är vi lite mer återhållsamma med läkemedel vid schizofreni för att undvika så stora biverkningar. Vi vill helt enkelt ge mesta möjliga effekt av medicinen med minsta möjliga biverkningar.

Olika läkemedel ger lite olika biverkningar och kan också upplevas olika jobbiga.

– Men idag går det absolut att helt slippa biverkningar, med rätt läkemedel och rätt dos. Inget som sänker patientens livskvalitet ska tolereras.

Med färre biverkningar är det också lättare att få patienter med schizofreni att regelbundet ta sin medicin. 

– Det ligger ju i sjukdomsbilden att många personer med schizofreni inte har någon sjukdomsinsikt och därför inte vill ta någon medicin, men oviljan kan ju också förstärkas av svåra biverkningar. I dag är därför det viktigaste att man planerar behandlingen i samråd med patienten. Så var det inte förut, säger Mussie Msghina.  

Depåinjektioner kan vara lösningen för vissa patienter med schizofreni

De patienter som trots allt inte förstår behovet av behandling av sin sjukdom kan bli hjälpta av depåinjektioner, alltså sprutor som tas på sjukhuset med jämna mellanrum istället för att patienten själv ansvarar för sitt tablettintag varje dag. En studie från 2013 visar att depåinjektioner för rätt typer av schizofrenipatienter minskade antalet inläggningar i slutenvård.

– Om en patient inte får någon behandling kan personen ifråga innebära en fara för sig själv, särskilt om han eller hon lider av paranoida vanföreställningar. Så det är inget alternativ att inte behandla schizofrenin, utan då får man anpassa på vilket sätt patienten får sin behandling. Fördelen med depåinjektioner är att då vet vi med all säkerhet att patienten fått sin medicin.

Men om schizofrenipatienten inte har någon sjukdomsinsikt kan väl han eller hon lika gärna strunta i att komma till sjukhuset när det är dags för injektion?

– Ja visst, men då har vi ju koll på att personen går utan medicin och då vet vi också att vi behöver angripa problemet från ett annat håll. Om patienten själv ansvarar för sitt medicinintag kan det gå mycket längre tid innan vi får reda på det, och då ökar risken för psykoser.

Och Mussie Msghina tror på fler framsteg inom schizofreniforskningen.

– Jag hoppas såklart att det kommer ett botemedel mot schizofreni så småningom. Och förebyggande behandlingar har vi förhoppningar om redan nu. Vissa mindre studier tyder till exempel på att psykoterapi och KBT kan förebygga att schizofreni bryter ut hos högriskpatienter genom att minska ångesten. Det finns anledning att vara optimistisk inför framtiden.