Diagnostik av bulimia nervosa
Många som har bulimi döljer sjukdomen, men det är viktigt att söka hjälp i tid för att lättare bli av med problemen.
Vad är bulimia nervosa?
Bulimia nervosa innebär en stark rädsla för att gå upp i vikt. Samtidigt kännetecknas tillståndet av att man då och då förlorar kontrollen och hetsäter stora mängder mat. För att inte gå upp i vikt efter hetsätning används kompensatoriska beteenden som att kräkas upp maten, ta laxermedel eller träna i flera timmar. Allt detta döljs för andra och många känner skuld och skam för sitt beteende.
Många yngre kvinnor och en del yngre män lider av bulimi. De försöker att intala sig själva att det inte är något farligt. Men bulimia nervosa är allvarligt och kan skada hälsan.
Om man får hjälp är chanserna goda att bli fri från sjukdomen. Att erkänna att man har ett problem är den svåraste delen av behandlingen. Men det är det värt eftersom det finns effektiva behandlingar som kan hjälpa att hitta tillbaka till ett sunt sätt att äta.
Centrala drag vid bulimia nervosa
- Cirka 2 % av kvinnor och 0,1−0,5 % av män har bulimia nervosa någon gång i livet. Det är vanligast att insjukna i 20-årsåldern.
- Perfektionism, missnöje med kroppen och impulsivitet är drag som är sammankopplade med bulimi.
- Depression är vanligt vid bulimi.
- Det är svårt för personer med bulimia nervosa att be om hjälp. Därför döljer de ofta sjukdomen i flera år.
- En del som har bulimia nervosa har också anorexia nervosa, en annan ätstörning. Personer med anorexia nervosa får ibland bulimia nervosa. Dessa båda tillstånd är nära sammankopplade.
Om man får behandling finns det stora möjligheter att bli bättre. Ju tidigare man söker hjälp, desto bättre är behandlingsutsikterna, men även om man har haft bulimia nervosa länge kan behandling ha effekt.
Diagnostik
Diagnosen bulimia nervosa kan ställas utifrån de typiska problem och symtom som en person med bulimi har. När diagnosen ställs går man igenom matvanor, hur sjukdomen påverkar livet och om det finns andra problem som exempelvis depression. Viktiga relationer och familjeförhållanden brukar också tas upp.
Kräkningar och användning av laxermedel kan störa saltbalansen i kroppen. Detta kan i värsta fall orsaka problem med njurar och hjärta. Saltbalansen kan kontrolleras med blodprov.
Vid undersökning mäts också längd och vikt. Om man är mycket smal kanske man har anorexia nervosa och inte bulimia nervosa. Ibland är det tandläkaren som upptäcker problemet. Det beror på att frekventa kräkningar kan leda till att surt innehåll från magen skadar tänderna och löser upp tandemaljen.
