Bulimia nervosa – en översikt

Vad är bulimia nervosa?

Bulimi, bulimia nervosa, karakteriseras av hetsätningsepisoder (≥1 gång/vecka i ≥1 månad) som följs av beteenden för att inte gå upp i vikt, såsom självframkallade kräkningar, missbruk av laxermedel eller överdriven fysisk träning.

Till skillnad från patienter med anorexia finns ingen betydande undervikt. Däremot tänker personer med bulimi mycket på kroppsform eller kroppsvikt, vilket starkt påverkar självbilden.

Risken att någon gång i livet drabbas av bulimi är cirka 2 % för kvinnor och 0,1−0,5 % för män. De flesta insjuknar i 20-årsåldern.

Hetsätning

Ångest, inre oro/spänning, leda, ensamhet och hunger kan utlösa en hetsätningsepisod. Vid en sådan hetsätning försvinner kontrollen och stora mängder mat intas för att sedan kräkas upp igen. Hetsätningen kan pågå från minuter till timmar. Ofta känner man en lättnad och tillfredsställelse efter hetsätningen, särskilt i början av sjukdomen. Efter hand blir dock skuld-/skamkänslor och förtvivlan mer framträdande efter hetsätningsepisoderna.

Symtom

Vikten ligger ofta nära det normala vid bulimi. Oregelbunden menstruation är vanligt men förekommer inte lika ofta som vid anorexia nervosa. Magsmärtor och förstoppning är vanligt, framförallt om man använder mycket laxermedel. Halsbränna kan vara en följd av kräkningarna. Ofta ses dålig tandhälsa och ibland svullna spottkörtlar till följd av kräkningarna.

Rubbningar i saltbalansen på grund av kräkningar eller långvarig användning av laxermedel ses ibland om blodprov lämnas. Svåra fall av saltbalansrubbning kan leda till kramptillstånd, rytmrubbningar i hjärtat och nedsatt muskelfunktion.

Orsak

Det finns en kombination av orsaker. Sjukdomen har många likheter med anorexia nervosa och en del har haft anorexia nervosa tidigare. Bulimia nervosa och anorexia nervosa kan också förekomma samtidigt. En teori om orsaken är att självsvälten utlöser en hunger som inte går att stå emot och att detta leder till hetsätning och bulimi. Att mat är en utlösande faktor gör att bulimia nervosa har en del gemensamt med beroendetillstånd som missbruk av alkohol och narkotika.

Utlösande faktorer kan vara bantning, förlust av nära personer, mobbning eller övergrepp.

Diagnos

Diagnosen bulimia nervosa är lätt att ställa om man berättar om tillståndet. Problemet är att många inte söker hjälp eftersom besvären känns skamfyllda, och många upplever självförakt.

Behandling

Vuxna med bulimi rekommenderas kognitiv beteendeterapi (KBT) enskilt eller i grupp. Med KBT får man hjälp att ändra tankesätt och beteendemönster. Interpersonell psykoterapi (IPT) är ett alternativ till KBT. IPT påverkar hur man förhåller sig till andra människor. Även dialektisk beteendeterapi (DBT), där man lär sig att använda tekniker som underlättar acceptans och förändring, kan vara ett behandlingsalternativ. Behandlingar kan ofta göras via internet.

Ungdomar rekommenderas i första hand familjebehandling. Familjebehandling hjälper alla i familjen, men framförallt hjälper den föräldrarna att stötta sitt barn att äta normalt.

Ibland kan man behöva behandling mot samtidig depression och då kan läkemedel vara aktuellt. Fluoxetin är ett antidepressivt läkemedel som har effekt på hetsätning, kräkning och stämningsläge och det används ibland som ett komplement till psykoterapier.

I behandlingen ingår också att få träffa en tandläkare för att åtgärda eventuella tandskador och för förebyggande behandling.

Stödbehandling

Det finns ideella organisationer som erbjuder stöd vid ätstörningar såsom riksföreningen mot ätstörningar (Frisk & Fri) och tjejzonen.

Prognos

Bulimi har ett växlande förlopp med tendens till återfall efter bra perioder. En del kan pendla mellan tillstånden bulimia nervosa och anorexia nervosa. Behandling förbättrar prognosen och spontan förbättring är inte heller ovanligt.

Vid samtidigt alkoholmissbruk är prognosen sämre. Det samma gäller vid självmordsförsök och långvarig depression.

Många klarar sitt arbete och sina studier bra.