Anorexia nervosa, översikt

Vad är anorexia nervosa?

Anorexia nervosa är en ätstörning, det vill säga en psykisk sjukdom som handlar om förhållandet till mat, kropp och vikt.

De karakteristiska dragen vid anorexia är:

1. Låg kroppsvikt
2. Självframkallad viktnedgång
3. Intensiv rädsla för att gå upp i vikt
4. Störd kroppsuppfattning
5. Utebliven längdtillväxt/försenad pubertet
6. Utebliven menstruation hos kvinnor

Symtom

Vid anorexia nervosa är självbilden är förvrängd och personen ser sig själv som överviktig trots att kroppsvikten är lägre än det normala. Detta leder till överdriven bantning och svält för att ytterligare minska kroppsvikten. Många har mindervärdeskomplex och/eller känner sig otillräckliga. Ångest, tvångstankar och humörsvängningar förekommer ofta.

Anorexia nervosa visar sig ofta genom att matvanorna och det allmänna förhållandet till mat förändras. Personen vill gärna bara ha en viss sorts mat och väljer ofta att äta smalmat och små portioner.

Många har intensiva hungerskänslor och är upptagna av tankar kring mat. En känsla av inre oro tillfredsställs genom fysisk aktivitet. Detta leder ofta till överdriven träning som ökar ämnesomsättningen och tarmaktiviteten och leder till ytterligare viktnedgång. Efterhand leder undernäringen till minskad ork och arbetsaktivitet. En del får även sömnsvårigheter och känner sig uppspelta och oroliga.

En känsla av uppblåsthet och illamående efter måltider och ångest för att gå upp i vikt leder till att personen börjar att framkalla kräkningar.

Att äta för lite leder lätt till förstoppning med hård och knölig avföring. Laxermedel och vätskedrivande medel används för att minska vikten.

Förekomsten av anorexia nervosa har inte förändrats under de senaste 30–40 åren. Det kan finnas ett mörkertal eftersom lindrigare fall av sjukdomen inte registreras. Cirka 90 procent av patienterna är unga kvinnor.

Orsak

Flera olika faktorer verkar ha betydelse för att anorexia nervosa ska utvecklas. Biologiska, psykiska och sociala faktorer samverkar.

Ångest för mognadsprocessen i tonåren är en sådan faktor. Under den här tiden sker stora förändringar fysiskt och dessutom kommer nya psykiska och sociala utmaningar. Hos flickor förändras kroppens utseende en hel del, förutom att kroppsfettet ökar. Detta kan ge upphov till en vilja att kontrollera vikten. En utlösande faktor för anorexia nervosa är ofta bantning efter en period av övervikt.

Prestationskrav och krav på att lyckas spelar också en roll för att utveckla anorexia nervosa. Detta är ofta kopplat kroppsideal som säger att det är viktigt att vara smal och snygg. Särskilt stark är fokuseringen på detta inom speciellt utsatta grupper som balettdansare, modeller och gymnaster.

Perioder av undernäring och svält medför hormonrubbningar, ändrad ämnesomsättning och förändringar i hjärnan (i områden med betydelse för svält/mättnadsreglering) som leder till att tillståndet lättare upprätthålls.

Genetiskt sett visar tvillingstudier att sjukdomen oftare förekommer hos båda tvillingarna om de är enäggstvillingar.

Diagnos

Diagnosen ställs utifrån patientens och/eller anhörigas berättelse och fysisk undersökning. Närmare information om viktförlusten och patientens egen kroppsuppfattning är central.

Det görs också en grundlig undersökning för att kontrollera att inga skador har uppstått till följd av svälten.

Vid tecken på komplikationer remitterar läkaren ofta till sjukhus där fler undersökningar kan utföras vid behov.

Behandling

Behandlingen går ut på att öka näringsintaget och följa vikten med regelbundna kontroller. Man behöver ofta försöka dämpa den fysiska aktiviteten. Det är också viktigt att bidra till självständighetsutveckling, ökad självkänsla, självsäkerhet och att minska patientens kontrollbehov.

Familjeterapi är den primära behandlingen för patienter som är under 18 år. Andra aktuella behandlingsmetoder kan vara individuell behandling med föräldrarådgivning, gruppterapi och miljöterapi som innebär inläggning på en barn- och ungdomspsykiatrisk avdelning.

Vid behov av stöd och hjälp finns det flera grupper att ta kontakt med.

Prognos

Det finns flera faktorer som kan leda till att sjukdomen blir kronisk. För det första inträffar förändringar i kroppen vid svält (hormoner och ämnesomsättning) som gör att tillståndet upprätthålls. Svält leder till en ökad upptagenhet av mat, och till slut går det inte att koncentrera sig på något annat. Detta leder i sin tur till ett förlorat intresse för annat och social isolering.

Matsmältningsproblem som förstoppning ger en känsla av uppblåsthet som förstärker viljan att fortsätta med bantningen. Hög konsumtion av läskedrycker med konstgjorda sötningsmedel kan också ge uppblåst och gasig mage. Andra faktorer som kan leda till ett kroniskt förlopp är en störd kroppsuppfattning som gör att även en liten viktökning ger en känsla av kontrollförlust. Att känna tillfredsställelse vid viktförlust är en annan sådan faktor och att känna glädje över att ha en mager kropp.

Därutöver tillkommer olösta familjekonflikter, till exempel i fråga om självständighet och frigörelse. Att omgivningen visar ökad uppmärksamhet och omtanke i samband med sjukdomen, gör också att personen kanske trivs i patientrollen.

Anorexia som debuterar i tonåren läker ut i 70–80 procent av fallen, men patienter som behöver sjukhusvistelse och vuxna har lägre andel tillfrisknande. Det tar i genomsnitt 6 år att tillfriskna från en ätstörning. 

Att leva med anorexia nervosa

Måltiderna spelar en viktig roll i familjelivet och ätstörningar skapar fort konflikter. Det kan vara jobbigt att gå igenom en behandling ensam och det är därför en stor fördel att ha sina närmaste med sig.