Selfies skapar gemenskap – inte självupptagenhet

Att knäpp en bild på sig själv på offentliga platser kan i många fall associeras med självupptagenhet och ytligt beteende. Ny forskning från Göteborgs universitet visar att selfies är en del av ett större fotografiskt sammanhang. De fungerar som visuell kommunikation och är en betydelsefull aktivitet i interaktionen med andra människor.

Totalt finns idag över 439 miljoner inlägg med hashtagen #selfie på Instagram. År 2017 uppskattade företaget Samsung att varje personer kommer ta cirka 25 000 selfies under sin livstid. Det frekventa knäppandet har visat sig orsaka allvarliga skador på sig själv eller människor i omgivningen.

Få forskningsstudier om selfies

Selfies har under de senaste åren utvecklats till ett globalt kulturfenomen, men trots den massiva utbredningen finns det begränsad forskning.

Den forskningen som finns sätter inte selfien i ett socialt sammanhang, utan fokuserar oftast på det psykologiska motivet bakom fenomenet. Därför har forskarna, Alexandra Weilenmann och Thomas Hillman vid Göteborgs universitet undersökt vilken betydelse selfien har i kommunikation mellan människor.

– Vi såg att selfies fungerar som ett lekfullt utbyte av visuell information, samtidigt som det är ett sätt att uttrycka sig och kommunicera med andra. Foton som snabbt delas genom sociala medier, exempelvis Snapchat, frammanar en känsla av att vara tillsammans och förstärker gemensamma känslor och upplevelser över tid och rum. Man kan sitta på vitt skilda platser och ändå skapa en känsla av närhet genom att utbyta selfies, säger Alexandra Weilenmann, professor och en av författarna bakom studien.
 
Forskarna var intresserade av att förstå selfies på djupet och fånga naturligt förekommande selfie-fotograferande. Deras avsikt var alltså inte att konstruera särskilda situation eller erbjuda deltagare till arrangerade studier.

De har istället observerat användare av mobiltelefoner och kameror på olika platser i Sverige, men även på andra platser i världen.

– Vi följde och betraktade människor på platser som lämpar sig väl för fotografering och selfies, bland annat caféer, djurparker och andra turistattraktioner, säger Alexandra Weilenmann.

Selfies är inte ett ungdomsfenomen

Forskarna menar att tidigare forskning har lyft selfien ur sitt sammanhang och reducerat företeelsen till ett online-fenomen. Selfies har setts som en enskild produkt, ofta förknippad med ungdomar, snarare än en aktivitet som är en del av ett större fotografiskt sammanhang för människor i alla åldrar.

– Vi såg att besökarna nyttjade olika sorters redskap, både digitalkameror, smartphones och selfiepinnar när de hamnade i bildmässiga situationer framför sevärdheter och utkiksplatser. Användarna tog därefter vanliga selfies och gruppfoton med mobilen, sedan kunde de byta redskap och ta andra sorters foton i olika konstellationer med varandra och saker i miljön. Selfie-fotograferande är med andra ord inbäddat tillsammans med andra fotografiska aktiviteter och den slutliga bilden som hamnar på sociala medier ska inte betraktas som en isolerad händelse, säger Alexandra Weilenmann.