Patienter som väger mer får vänta längre på ätstörningsvård

– Det är ett oroande mönster. Att väga mindre kan verka mer akut, men de som väger mer är exakt lika sjuka i sin ätstörning och borde därför få samma vård, säger Sara Norring, registerkoordinator vid Riksät, till TT.

• Patienter med fetma får i genomsnitt vård efter 49 dagar.
• Överviktiga får vård efter 44 dagar.
• Normalviktiga får vård efter 37 dagar.
• Underviktiga får vård efter 29 dagar.

Av de som begärt vård för ätstörning i Sverige under 2017 var det 6,1 procent som inte fick hjälp inom ramen av vårdgarantin, alltså inom 90 dagar. De som inte får vård i tid är främst de har högre kroppsvikt och har andra diagnoser än anorexia nervosa.

”Mot bakgrund av att majoriteten av ätstörda patienter är normal- till överviktiga/feta, och att vikten bland dessa inte bör ses som ett mått på sjukdomens svårighetsgrad, är det intressant och möjligen oroande att vikten är en indikation på väntetid”, står det i rapporten.

”Vi måste bryta den stereotypa bilden av vem det är som får ätstörningar”

Thor Rutgersson från patientorganisationen Frisk och fri, håller med Sara Norring om att gravt underviktiga kräver akuta insatser, och därför får förtur. Men en annan förklaring är brist på kunskap inom vård och skolan samt i samhället i stort, menar han.

– För de flesta syns inte en ätstörning utanpå och för de som inte är underviktiga tar ledet fram till vård längre tid. Vi måste bryta den stereotypa bilden av vem det är som får ätstörningar, säger han till TT.

Hur snabbt man får vård skiljer sig även mellan olika regioner. Nio av 16 regioner uppfyllde inte vårdgarantin, alltså vård inom 90 dagar. I region Västernorrland fick flest vänta för länge – 12,6 procent. I Gävle och Kalmar fick däremot alla vård i tid.

Kort om olika typer av ätstörningar

Ätstörningar drabbar oftast yngre personer, men är inte ovanliga även i högre åldrar. I denna årsrapport har man valt att dela in ätstörningar i tre huvudkategorier: Anorexia nervosa, bulimia nervosa och ”andra specificerade ätstörningar eller födorelaterade syndrom”, där även hetsätningsstörning inräknat.

Vid anorexia nervosa svälter personen sig, vilket leder till påtaglig undervikt. Hen har också förvrängd kroppsuppfattning och en rädsla för att gå upp i vikt. Patienter med anorexia har ofta så pass låg vikt att basala funktioner i kroppen slutar att fungera - såsom menstruationen. Personens självkänsla är också beroende av vikt och kroppsform.

Bulimia nervosa präglas istället av hetsätning. Personen äter onormalt stora mängder mat och upplever att de förlorar kontrollen över sitt ätande. Vid bulimi är det också vanligt att personen försöker kompensera för hetsätningen genom att kräkas, använda sig av laxermedel, fasta eller överdriven motion. Precis som vid anorexia finns en rädsla för viktuppgång, personens självkänslan är också beroende av vikt och kroppsform.

Hetsätningsstörning, binge eating disorder, BED, betyder att man har problem med hetsätning. Till skillnad från bulimia nervosa använder man inte kompensatoriska beteenden för att gå ner i vikt (kräkningar, laxermedel eller överdriven träning). Den vanligaste följden av BED är övervikt. BED. Skam- och skuldkänslor, samt självförakt kan förekomma.

Andra specificerade ätstörningar innebär att det är en ätstörning, men att den inte uppfyller de kriterier som krävs för att kategoriseras som anorexia , bulimi eller BED. Det betyder dock inte att dessa personer har lättare problematik. Man kan till exempel ha en ätstörning med huvudsakligen anorektisk problembild - men man uppfyller inte kriterierna helt. Andra ätstörningsbeteenden är att man kompenserar för det man ätit även om man endast ätit små mängder mat, ett annat är att personen tuggar maten och spottar ut den.

Läs hela rapporten här >>