Olika gruppindelningar skapar fördomar

– All form av gruppindelning leder till fördomsfullhet. Det ser vi i våra mycket grundläggande psykologiska experiment, säger Nazar Akrami som forskar på fördomar vid Uppsala universitet, till Sveriges Radio.

I de nya studierna har forskarna delat in försökspersoner i separata grupper utifrån vad de har svarat på enklare frågor, exempelvis vilken slags konst de gillar. Deltagarna fick däremot inte veta vad grupperna representerade – bara att de blev indelade utifrån sina svar. Nästa steg var att försökspersonerna fick bedöma och värdera sin egen grupp gentemot den andra gällande bland annat intelligens. Och då blev resultaten väldigt tydliga, påpekar Nazar Akrami.

– Studierna visar att man oftare är positiv mot sin egen grupp och mer negativ mot den andra gruppen. Och det här har vi fått fram i sex olika studier, säger han till radion.

Fördomar baseras på minnen

Fördomsfullhet är delvis medfött, menar Nazar Akrami. Det är även baserat på minnen och erfarenheter. Men grupptillhörighet verkar också vara en avgörande faktor, enligt de svenska experimenten. Troligtvis spelar det ingen roll vad själva gruppindelningen grundas på - den skapar ändå fördomar och risk för främlingsfientlighet, menar Nazar Akrami.

– För den stora allmänheten tror jag det handlar om att man vet hur de här processerna fungerar och har någon form av reflektion, ungefär "varför reagerade jag så?". Jag tror att på samma sätt som vi automatiserar negativa stereotyper, kan vi automatisera ett form av filter som gör att vi tänker efter innan förhoppningsvis.