Spelberoende (hasardspelsyndrom)

Vad är spelberoende?

Spelberoende är en beroendesjukdom med en stark drift att spela om pengar och där spelandet begränsar livskvaliteten. Tillståndet kan också kallas för hasardspelsyndrom. 

Hasard har orsakat lidande hos människor sedan urminnes tider. Det finns dokumenterat att det förekom tärningsspel om pengar i Mellanöstern och Indien för cirka 4 000 år sedan – och historierna om spelberoende är lika gamla. Det har också skett en betydande utveckling på spelmarknaden i Sverige de senaste åren. Enligt Spelinspektionen omsattes det runt 48 miljarder kronor på spel år 2017. 17 miljarder kronor utgjorde förlust för spelarna.

Det har från nationellt håll vidtagits betydande åtgärder för att förebygga utveckling av spelproblem. Avsikten med dessa åtgärder är inte att ta bort allt spel med pengar. Det handlar om att främja möjligheten till ett ansvarsfullt och icke-skadligt spel som bara fungerar som underhållning och avkoppling.

Spel om pengar, antingen på spelautomater, tipsspel på fotbollsmatcher eller roulett, har gemensamt att de är utformade för att ge ett överskott till dem som driver spelen. Den enskilda spelaren förväntas därmed förlora när han eller hon deltar.

Runt 2 % av befolkningen i Sverige antas vara spelberoende.

 Symtom

Om flera av påståendena nedan stämmer tyder det på att man kan vara spelberoende:

• Man tar tid från arbete och familj för att spela.
• Man spelar i hemlighet.
• Man ångrar sig när man har spelat och lovar sig själv gång på gång att sluta (och kan också klara att avstå från spelandet i perioder).
• Man planerar oftast inte spelandet, det bara händer.
• Man spelar gärna tills den sista kronan har spelats bort.
• Man spelar med pengar som man egentligen behöver för att betala räkningar eller täcka andra viktiga behov.
• När man förlorar, spelar man mer för att täcka upp förlusterna.
• Om man vinner, spelar man vidare för att vinna mer.
• Man drömmer om storvinsten och allt som man ska köpa för den.
• När man känner sig nere, spelar man för att må bättre.
• Om man mår bra, spelar man för att fira.

När bör man söka hjälp – symtom att uppmärksamma

Risksignaler för att man börjar förlora kontrollen över spelandet:

• Spelandet påverkar ens förhållanden till andra människor, ekonomin eller arbetslivet.
• Man lägger allt mer tid och energi på att spela.
• Man kan inte dra ner på eller avstå från spelandet.
• Man ägnar sig åt olagliga handlingar för att finansiera spelandet.

Alla dessa förhållanden kan visa på att man har ett problem och att man bör söka hjälp för att få bukt med problemet. Ju snabbare hjälpen söks, desto större är chansen att man ska kunna ta sig ur beroendet och kunna leva normalt igen.

Alla beroenden kännetecknas av förnekelse. I många fall behöver man hjälp med att söka hjälp och sådan hjälp kommer ofta från familj, vänner eller arbetskolleger.

Orsak

Kemiska förhållanden i hjärnan kan vara medverkande faktorer vid spelberoende. Tillståndet kan utlösas av att kemiska signaler i hjärnan kommer i obalans och signalämnena serotonin, noradrenalin och dopamin kan vara inblandade. Dessa drag verkar vara gemensamma för flera beroendeformer och förekommer även vid alkoholism och drogberoende. Serotonin är en molekyl som är viktig för regleringen av humör och handlingar, noradrenalin är kopplat till risktagning och riskbeteenden medan dopamin är centralt för belöningssystemet i hjärnan och frigörs normalt bland annat i samband med behagliga sysselsättningar som att äta god mat, ha sex och liknande.

Tvångsbesvär verkar inte hänga ihop med spelberoende. Tvångsbesvär tillhör gruppen ångestbesvär, och personer med tvång drivs ofta till att göra handlingar för att avvärja en katastrof. 

Spelare kan känna sig förföljda, och kan utveckla antisociala drag. Forskare menar att detta är ett resultat av spelberoendet, inte en förklaring till själva problemet. Det är inte ovanligt att storspelare upplever hot om inkasso, uppsägning och samlivsproblem, samt en tilltagande desperation för att skaffa pengar.

Det finns flera faktorer som ökar risken för att utveckla ett spelberoende och några av de viktigaste är:

• Narkotikamissbruk eller problem med humörsvängningar.
• Ålder – ju yngre man är när man börjar spela, desto större är sannolikheten att utveckla ett beroende.
• Ärftlighet – om man har föräldrar med spelberoende, är sannolikheten också större att man själv utvecklar samma problematik.

Diagnos

Diagnosen sätts efter en helhetsbedömning och bedömning av personens livssituation. 

Det finns nio diagnoskriterier, varav patienten måste uppfylla minst fyra under den senaste 12-månadersperioden: 

• Tankarna upptas ständigt av spel.
• Abstinenssymtom såsom rastlöshet eller irritabilitet vid försök att avsluta spelandet.
• Misslyckade försök att avsluta spelandet.
• Ökande summa pengar som det spelas för (toleransutveckling).
• Spel då man mår psykiskt sämre.
• Spel för att vinna tillbaka tidigare förluster.
• Ljugande kring spelandets omfattning.
• Arbete och relationer riskeras för spelandet.
• Ekonomiskt beroende av omgivningen.

Kriterierna ska ha orsakat lidande och ej kunnat förklaras av mani. Diagnosen omfattar endast spel om pengar.

Behandling

Kognitiv beteendeterapi (KBT) har ofta bra effekt. Man arbetar bland annat med:

• Feltänkande som antas vara en viktig uppehållande faktor för spelproblem.
• Beteendeåtgärder kan användas för att bryta spelbeteendet – undvika exponering för tillgängliga pengar och spelmöjligheter. 

Andra viktiga teman är att identifiera risksituationer, och bygga upp förmåga och resurser att klara av dessa. Behandlingen kan ges både individuellt eller i grupp. Vid gruppbehandling kan andra med liknande problem vara till stöd och man kan hjälpa varandra att ta sig ur beroendet.

Läkemedelsbehandling. En grupp läkemedel som vanligtvis används mot depressioner har visat sig ha viss effekt. Litium och naltrexon är två andra verksamma ämnen som man har provat för behandling av spelberoende. Vilken läkemedelsgrupp som rekommenderas beror på vilken situation personen befinner sig i. 

Frivilligorganisationer. Man kan också få hjälp från frivilligorganisationer som Spelberoendes riksförbund, kontakta Stödlinjen på telefonnummer 020 - 819 100 eller försöka minska spelandet genom att anmäla sig själv på Spelpaus.se. Mer information finns även på sidan Spela lagom.

Prognos

Erfarenheten både nationellt och internationellt visar goda behandlingsresultat.