Fakta om alkohol

Alkohol i blodet – promille

Kort tid efter att man har druckit alkohol kan det påvisas alkohol i blodet. Alkohol går särskilt snabbt ut i blodet om det är länge sedan man åt och magsäcken är tom. Då kan maximal alkoholkoncentration uppnås 15–30 minuter efter att man har druckit till exempel ett glas vin. Vid intag av kolsyrade drycker som champagne (”bubbeldrycker”), alkoläsk och drinkar med kolsyrat mineralvatten absorberas alkoholen extra snabbt.

Alkoholkoncentrationen i blodet sjunker i takt med att alkoholen förbränns i levern. Om alkoholen intas tillsammans med en måltid eller på full mage kan absorptionen ta flera timmar. Innan de sista dropparna är uppdruckna har man samtidigt redan förbränt en del av alkoholen. Därmed blir aldrig koncentrationen i blodet så hög som när man dricker samma mängd alkohol snabbt på tom mage.

En vuxen man som dricker fem standardglas ”i ett svep” kan till exempel få 1,5 promille, men om han dricker samma alkoholmängd över flera timmar i samband med en måltid uppnås till exempel bara cirka 0,75 som högsta promille. 1 promille betyder att det är cirka 1 gram alkohol per liter blod.

Alkoholen fördelar sig i kroppens vattenhaltiga vävnad. Kvinnor har något mindre vatten i kroppen än män och de väger ofta mindre än män. Detta gör att en genomsnittskvinna får högre alkoholkoncentration i blodet efter till exempel en halv liter öl än vad en genomsnittsman får.

Levern förbränner det mesta

Alkohol förbränns huvudsakligen i levern, men en del förbränns redan i magsäcken innan alkoholen ens kommer ut i blodet. Detta beror på att magsäcken innehåller enzymer som kan bryta ned alkohol. Generellt har män mer alkoholnedbrytande enzymer i magsäcken än kvinnor. Detta är en av flera orsaker till att kvinnor får högre promille än män efter intag av samma mängd alkohol.

Alkoholkoncentrationen i blodet sjunker i takt med att alkoholen bryts ner. Förbränningen i levern pågår med jämn hastighet och varken promillenivå, bastubad, motion, kaffe eller andra liknande åtgärder kan öka förbränningshastigheten och få alkoholen att försvinna snabbare.

I levern sker förbränningen främst med hjälp av enzymet ADH (alkohol dehydrogenas) som omvandlar acetaldehyd till ättikssyra med hjälp av enzymet ALDH (acetaldehyd dehydrogenas). Så mycket som 95 procent av alkoholen bryts ner i levern. Av de resterande mängderna alkohol utsöndras cirka 2 procent i urinen, 2 procent via utandningsluften och 1 procent genom svettning.

Hur snabbt sjunker promillehalten?

I genomsnitt sjunker blodets alkoholkoncentration med cirka 0,12–0,18 promille per timme hos vuxna kvinnor och män.

Det finns små individuella variationer av förbränningshastigheten hos personer med måttlig alkoholkonsumtion. Hos personer med stor konsumtion kan förbränningen gå snabbare med värden uppemot 0,3 promille per timme, i sällsynta fall ännu snabbare. Vid låg promille under 0,2 går förbränningen lite långsammare.

Alkoholinnehåll i olika drycker

Tabellen visar alkoholinnehållet i olika drycker och mängden alkohol per glas eller standardglas. I höger kolumn kan man se att ett glas vin ger ungefär lika mycket alkohol som ett glas öl eller en grogg – omkring 12–15 gram. Detta kallas ett standardglas.

Alkohol ger förhållandevis mycket energi; 1 gram alkohol ger 7 kcal (29 kJ). Flera alkoholhaltiga drycker innehåller också en del socker. Alkohol kan vara en betydande energikälla för personer som intar alkohol dagligen.

	Volymprocent alkohol	Innehåll per glas (standardglas)	Alkohol per glas (standardglas)
Starköl	5,5–9,9	33 cl (3,3 dl)	14,5–26,1 g
Öl	4,5	35–50 cl	12,6–18 g
Lättöl	2,5	35 cl	7 g
Vin (rött, vitt)	7–15	12 cl	6,7–14,4 g
Starkvin	15–22	7,5 cl	9–13,2 g
Likör	15–60	4 cl	4,8–19,2 g
Starksprit: gin, vodka, whisky	37,5–43	4 cl	12,0–13,8 g

Mätning av alkoholkoncentrationen i blodet

Promillehalten kan mätas med hjälp av utandningsprov eller blodprov. Vid mätning i blodet mäts antalet gram etanol per kilo blod, g/kg (promille). Utandningsprov är mer osäkra än blodprov. Därför ser polisen till att ta blodprov i ärenden som kan leda till rättslig påföljd. I vissa typer av ärenden, till exempel vägtrafikärenden, har man bestämt att mätning av alkoholkoncentrationen med hjälp av utandningsprov är ”gott nog” om den mäts med ett precisionsinstrument.

Samtidigt bruk av läkemedel har ingen inverkan på mätresultaten av alkohol.

Vissa har minskad förmåga att omsätta alkohol

I levern omvandlas alkohol till acetaldehyd innan detta ämne omvandlas vidare till ättiksyra. Vissa har bristande förmåga att omvandla acetaldehyd till ättiksyra. Då ökar koncentrationen av acetaldehyd i blodet, något som känns mycket obehagligt. Den genetiska (ärftliga) varianten som är orsaken till detta är förhållandevis vanlig i delar av Asien, men förekommer också i andra delar av världen.

Lagbestämmelser för bil- och båtförare

Även ett litet alkoholintag kan sätta ned körförmågan. Gränsen för rattfylleri är 0,10 milligram alkohol per liter utandningsluft, som motsvarar ungefär 0,2 promille i blodet. Gränsen för indraget körkort vid rattfylleri är 0,16 milligram alkohol per liter utandningsluft.

Gränsen för sjöfylleri är 0,10 milligram alkohol per liter utandningsluft, som motsvarar ungefär 0,2 promille i blodet. Gränsvärdet gäller för fartyg, det vill säga alla farkoster som kan transportera personer eller gods över vatten, som antingen kan köras eller seglas med en hastighet av minst 15 knop eller har ett skrov med en största längd av minst 10 meter. 

Effekter på kroppen

Effekten av alkohol ändrar sig beroende på alkoholkoncentrationen i blodet. Det är stora individuella skillnader. Redan vid uppemot 0,5 promille känner man sig oftast lätt påverkad. Vid mellan 1 och 2 promille blir de flesta ostadiga och kan bli trötta och slöa. Vid cirka 1,5 promille får man ofta problem med minnet. Vid mycket hög promille kan andningscentrumet i hjärnan förlamas. Promille över 3 kan leda till döden.

Alkohol innebär vanligtvis liten skaderisk när den intas i små doser. Större enskilda doser ger däremot ett rus med ökad risk för incidenter, skador och olyckor. Upprepat bruk ökar risken för utveckling av beroende och sjukdomar. Alkohol kan också påverka effekten av en rad läkemedel och droger och kroppens omsättning av dessa.

Högt alkoholintag ökar risken för olyckor, högt blodtryck, stroke, vissa cancerformer och leversjukdom. Under tio standardglas alkohol i veckan – och mindre än fyra vid ett tillfälle – innebär en låg risk för skador både för kvinnor och män. En stor studie visade följande samband mellan rapporterat alkoholintag och återstående livslängd vid 40 års ålder:

• 100–200 g alkohol/vecka var associerad till 6 månader kortare livslängd, jämfört med dem som rapporterat intag av <100 g alkohol i veckan
• 200–350 g alkohol/vecka var associerad till 1–2 år kortare livslängd, jämfört med dem som rapporterat intag av <100 g alkohol i veckan
• >350 gram i veckan var associerad till 4–5 år kortare livslängd, jämfört med dem som rapporterat intag av <100 g alkohol i veckan

Alkohol under graviditet

Under graviditeten är promillehalten hos fostret densamma som hos mamman. Hos fostret ökar alkohol risken för fosterskador, både missbildningar och utvecklingsrubbningar. Därför rekommenderas att kvinnor undviker alkohol redan från att de planerar graviditeten tills att barnet är fött. Risken för fosterskador finns både i början och i slutet av graviditeten.