Drogberoende

Vad är drogberoende?

Drogberoende är ett tillstånd som innebär förändringar i beteende och tänkande. Man får ett tvångsmässigt behov att inta drogen för att uppnå de psykiska effekter som drogen ger, eller för att undvika obehaget som kommer när man inte tar drogen.

Psykiska och fysiskt beroende finns i varierande grad, beroende på individen och på vilken drog som används.

• Psykiskt beroende innebär att man uppnår en känsla av välbefinnande eller tillfredsställelse vid intag av drogen, och att man får ett behov av att inta drogen kontinuerligt eller i perioder för att uppnå dessa effekter.
• Fysiskt beroende beror på att kroppen har anpassat sig till drogen så att det uppstår fysiska symtom när den inte längre finns i kroppen, det vill säga abstinens. Abstinenssymtom kan till exempel vara illamående, diarré, huvudvärk, feber och nedsatt allmäntillstånd.

Varför utvecklar man drogberoende?

Både det biologiska och sociala arvet, samt personlighet och tidigare erfarenheter i livet påverkar risken för drogberoende. Risken kan vara ökad om man är osäker på sin identitet och sitt mående, eller om omgivningens krav är större än man klarar av. Psykisk sjukdom ökar risken och vissa gener i arvsmassan är kopplade till beroende. Även uppväxtmiljö och tillgång till drogen spelar roll.

Beroende utvecklas ofta i ung ålder, och det verkar som om risken för att fastna i ett beroende är lägre i vuxen ålder. Ungdomar drar sig gärna till miljöer där de hittar andra med liknande tankar om sig själva och omvärlden. I en sådan miljö är det lättare att hamna i ett beroende.

Vilka droger kan man bli beroende av?

Man kan bli beroende av både olagliga droger och läkemedel som man får utskrivet av sin läkare. De vanligaste olagliga drogerna är cannabis, amfetamin, kokain, heroin, nya psykoaktiva substanser (NPS) som ofta beställs via internet (nätdroger), och i viss mån hallucinogener (PCP, LSD). Bland läkemedel är en grupp av lugnande medel som kallas bensodiazepiner särskilt beroendeframkallande. Även bruk av morfin och liknande smärtstillande medel, opioider, är också utbrett bland personer med drogberoende. En av de vanligaste drogerna som kan leda till beroende är alkohol.

Hur vet man om man är beroende?

Om man lägger mycket planering och tid på att skaffa droger och om drogerna skapar problem kan man ha hamnat i ett beroende. Problemen kan till exempel röra hälsa, skola/arbete, ekonomi och förhållandet till familj och vänner.

Många får problem som koncentrationssvårigheter, humörsvängningar och sömnstörningar. Frånvaro från arbete eller skola, minskat intresse för sådant man tidigare tyckt om samt minskat intresse för att ta hand om sig själv är också tecken på drogberoende. Det typiska är att mer och mer tid och kraft läggs på drogen och intaget av den, så att de vardagliga uppgifterna i livet försummas.

Vilka problem kan beroendet medföra?

Personlighetsförändring kan förekomma när droger intas regelbundet över lång tid. Det är vanligt att blir mer likgiltig och slö, och att arbete och sociala funktioner försummas.

Om drogtillförseln upphör kan man få abstinenssymtom, något som för vissa droger ger allvarliga fysiska effekter och som i vissa fall kan vara dödliga. För andra droger är abstinenssymtomen egentligen inte farliga, men så obehagliga att missbruket tenderar att fortsätta. Det är särskilt opioider och bensodiazepiner som ger abstinensreaktioner.

Många droger kan bidra till att akuta och kroniska psykoser utlöses med ändrad verklighetsuppfattning, förföljelsemani (paranoia) och förvirringstillstånd. Risken för självmord är ökad, vilken kan bero på svår social situation och bidragande sjukdomar som depression och ångest.

De som använder sprutor riskerar att drabbas av infektionssjukdomar som hiv och hepatit. Vidare är risken för olyckor både i trafiken och i andra sammanhang ökad. Det ständiga behovet av droger kan leda till ekonomiska problem, och kan resultera i ett liv med kriminalitet och prostitution. Man ska också komma ihåg att personer i omgivningen, särskilt barn, ofta drabbas av beroendet och kan behöva stöd.

Varför ska man sluta ta droger?

Att bryta beroendet är det enda sättet att undvika de problem som beroendet för med sig. Det kan vara mycket svårt, men insatsen betalar sig i form av bättre hälsa, bättre socialt umgänge och en känsla av ett mer betydelsefullt liv. Det kan ofta hjälpa att sätta upp en lista över de argument man har för att sluta.

Behandling

Efterhand som de negativa följderna av ett drogberoendet blir mer och mer kännbara kan man komma till en vändpunkt där man inser att det är farligt att fortsätta. Då kan vägen ut ur beroendet börja, en fas som kan ta lång tid om beroendet har varit långvarigt.

Det bästa är om man kan få behandling tidigt, innan beroendet gått för långt. Ofta är det anhöriga som övertygar en till att söka hjälp. Bland ungdomar med beroende måste ofta skola eller föräldrar ta ansvar och upptäcka beroendet, eftersom ungdomar sällan själva söker hjälp.

Många med drogberoende har sitt första möte med sjukvården i samband drogpåverkan som krävt sjukhusvård eller i samband med avgiftning. Behandlingen ges inom beroendevården i sjukvården, vid behandlingsinstanser (öppenvård eller behandlingshem) som socialtjänsten förmedlar eller av olika ideella organisationer som ger självhjälpsbehandling och liknande.

I Sverige delas behandlingsansvaret av sjukvård och socialtjänst. Även arbetsgivaren kan vara en viktig förmedlare av behandling. I behandlingen erbjuds hjälp till bättre psykisk hälsa, ökad social anpassning, bättre familjeförhållanden, upprätthållande av kroppslig hälsa och ökad förmåga att fungera i samhället. För vissa beroendetillstånd finns fungerande läkemedelsbehandling, som ges av specialiserad beroendevård eller i psykiatrin. Centralt i rehabiliteringen är också erbjudande om sysselsättning i en arbetsverksamhet, erbjudande om skola och hjälp till fungerande bostadsförhållanden. 

Hur ska man klara att sluta?

Det första steget på vägen ut ur ett beroende är att inse att det är man själv som har ansvaret för sitt liv. Man kan inte kontrollera uppförandet hos människor i sin omgivning, och på samma sätt har man själv ansvar för sitt eget uppförande. Nästa steg är att bestämma sig för att sluta, och därefter lägga upp en plan för hur man ska uppnå sitt mål. För att sluta behöver man söka hjälp. Man kan själv söka vård, men det är också bra att kontakta människor som man litar på utanför drogmiljön, till exempel personer i sin familj för stöd och hjälp att söka vård.