Alkoholberoende

Vad är alkoholberoende?

Den som är alkoholberoende har ett starkt och mycket svårkontrollerat behov av att dricka alkohol. Svårigheten att reglera drickandet har uppkommit på grund av upprepat eller kontinuerligt intag av alkohol. Alkohol prioriteras framför andra aktiviteter och beroendet skadar ofta hälsan och förhållandet till medmänniskor.

Alkoholberoende är relativt vanligt. Andelen personer över 18 år i Sverige med alkoholberoende uppskattas till cirka 4 %.

Symtom

I tidigt skede märks ofta inte alkoholberoendet. Personer med alkoholberoende döljer ofta sitt drickande och förnekar problem som orsakas eller förvärras av drickandet, den gradvisa utvecklingen av sjukdomen och kroppens förmåga att anpassa sig till de ökande alkoholmängderna.

Även familjemedlemmar kan förneka eller förminska alkoholproblemet. Oavsiktligt bidrar de till beroendet genom att de slätar över problemet eller genom att de tar över ansvaret för familjen eller ekonomin. Ibland talar man här om medberoende. I många fall kan drickandet länge hållas dolt för familj och vårdpersonal.

Alkoholberoende är en mångfacetterad sjukdom och påverkas ofta av personens personlighet och andra faktorer i omgivningen. Därför varierar symtom och tecken från person till person. Det finns dock vissa beteenden och tecken som tyder på att en person har ett alkoholproblem. Exempel på sådana är ångest, irritabilitet, sömnsvårigheter, frekventa fall och andra olyckor, många blåmärken, depression, oklar frånvaro från arbete eller skola, förlust av jobb, skilsmässa eller separation, ekonomiska problem, frekventa berusningar, viktminskning och bilolyckor.

Alkoholabstinens

Om en person med alkoholberoende tvärt slutar dricka kan det uppstå allvarliga abstinenssymtom. Karakteristiska abstinenssymtom är skakningar, oro och ångest, svårt att komma till ro och sova, svettningar och nedsatt aptit. Vid svårare former förekommer epilepsianfall, hallucinationer och delirium tremens.

Orsak

Både ärftliga (genetiska), psykologiska och sociala förhållanden spelar in för utveckling av alkoholberoende. En uppväxt präglad av missbruk hos föräldrarna ger ökad risk för utveckling av beroende i vuxen ålder. Det är heller inte ovanligt att alkoholmissbruk utvecklas vid svårigheter i livssituationen, som efter en separation eller skilsmässa. Lättillgänglig alkohol gör också att man lättare kan utveckla ett beroende.

Diagnos

Diagnosen alkoholberoende ställs framförallt utifrån sjukdomshistorien. Vissa blodprover kan hjälpa till att upptäcka nyligt eller långvarigt intag av alkohol. Det finns även frågeformulär, exempelvis AUDIT som kan hjälpa till att visa om det föreligger ett skadligt bruk eller beroende av alkohol.

Världshälsoorganisationen, WHO har ett klassifikationssystem för olika diagnoser. Enligt detta klassifikationssystem, den 10:e versionen, ICD 10, definieras alkoholberoende så här:

• Generellt gäller att alkoholen har mycket högre prioritet än andra aktiviteter som tidigare hade större värde.
• Karakteristiskt är också behovet av att inta alkohol, vilket delvis kan vara mycket starkt.
• Beroende definieras genom att tre eller fler av följande punkter har upplevts eller förekommit under det senaste året:
  • A. Ett starkt behov, eller en känsla av tvång att inta alkohol
  • B. Problem att kontrollera sitt beteende när det gäller alkoholintag (start/avslutning/mängd) – kontrollförlust
  • C. Fysiologisk abstinens när konsumtionen har minskat eller upphört, som visar sig genom:
    • Karakteristiska abstinenssyndrom
    • Alternativt användning av besläktat ämne (främst lugnande tabletter) för att lindra eller undvika symtomen
  • D. Tecken på tolerans varvid ökade alkoholdoser behövs för att uppnå effekter som i början uppnåddes genom lägre doser:
    • Tungt alkoholberoende kan till exempel inta doser som kan vara dödliga för andra
  • E. Ständigt tilltagande försummelse av glädjeämnen eller intressen på grund av alkoholanvändningen, och ständigt mera tid som går åt till att skaffa eller inta alkohol, eller för att hämta sig efter intaget.
  • F. Fortsatt intag trots tydliga tecken på uppenbara skadliga konsekvenser:
    • Exempelvis leverskada på grund av hög alkoholkonsumtion

Behandling

Grundstenen i behandlingen är erkännande av problemet och motivation att sluta med alkohol eller minska på konsumtionen. Det finns olika psykologiska och psykosociala behandlingsformer beroende på ålder och situation. Läkemedel kan hjälpa till att minska suget efter alkohol och förhindra återfall. Läkemedelsbehandling är ibland också nödvändigt vid alkoholabstinens. 

Hjälporganisationer kan vara ett bra stöd och bland annat ge hjälp och erbjuda ett socialt nätverk för att lättare komma ut ur alkoholberoendet. 

Prognos

Generellt kan man säga att ju tidigare man klarar att minska eller helt avstå från alkohol, desto lättare är det att tillfriskna. Detta beror både på graden av beroende och det faktum att ju längre man har haft ett beroendet, desto mer av det sociala nätverket och den hjälpapparat som familj och vänner utgör, kommer att ha fallit sönder

Kroppsliga sjukdomar kopplat till långvarigt högt alkoholintag

Alkoholen fördelar sig i kroppens alla organ och har i större eller mindre grad en skadlig verkan på dessa. Levern reagerar först på alkoholen genom att växa, och man får en så kallad "fettlever". Därefter kommer en inflammation. Trots den ökade storleken är levern inte mer effektiv i sin funktion. Om det höga intaget av alkohol fortsätter kommer levern därefter att skrumpna ihop och fungera allt sämre. Detta kallas levercirros, och är på sikt ett dödligt tillstånd. Även hjärtat påverkas ofta av alkoholen och blodtrycket blir förhöjt. Man kan också utveckla hjärtsvikt eller rytmrubbningar.

Personer med hög alkoholkonsumtion har ökad risk för cancer i luftstrupen, matstrupen, bukspottkörtel, lever, magsäck, tjocktarm, ändtarm och i brösten.

Alkoholens effekter på hjärnan är många. De omedelbara effekterna på hjärnan är "trögare" tankegång och reflexer samt sämre omdöme. 

Personer med alkoholberoende utvecklar en förhöjd tolerans och tål betydligt mer alkohol än normalkonsumenter. Med ökande tolerans ökar också förbränningen av alkohol i kroppen. Med tilltagande skador tål kroppen dock mindre och mindre alkohol.

Psykiatriska tillstånd kopplade till långvarigt högt alkoholintag

• Alkoholdemens:
  • Utveckling av ett tillstånd av avtrubbning motsvarande åldersdemens
  • Tillståndet präglas av gradvis mindre omsorg för andra (familjen) samt egoism (mer upptagen av egna behov) och att patienten blir mindre noga med sig själv
  • Problem som patienten möter tillskrivs ofta andra personer eller samhället. "Det är de andra som har skulden!"
  • Behandlingen består av total avhållsamhet från alkohol och riklig vitamin- och näringstillförsel
• Delirium tremens:
  • Uppstår i abstinensfaser (sex till åtta timmar efter att drickandet har upphört) och präglas ofta av syn-och hörselhallucinationer
  • Behandlas med läkemedel bensodiazepiner eventuellt i kombination med antipsykotika. Man bör även ge rikligt med B-vitaminer och all användning av alkohol måste undvikas