Ny definition av arbetsnarkomani

Enligt en ny doktorsavhandling är mer än 50 timmar arbete i veckan inte&nbspnog för att man ska&nbspklassas som arbetsnarkoman.
– Det är speciellt det inre drivet och den inre pressen som är konstant hos någon som är arbetsnarkoman, säger Cecilie Schou Andreassen, som lagt fram sin doktorsavhandling vid Universitet i Bergen, Norge, till Vetenskapsradion.

Tidigare har arbetsnarkomani främst definierats efter hur mycket en person arbetar. Cecilie Schou Andreassen menar att det finns många som arbetar mer än 50 timmar i veckan utan att för den delen vara arbetsnarkomaner. Hennes forskning visar att den avgörande skillnaden är att en arbetsnarkoman upplever en konstant inre press och att jobbet dominerar fullständigt, såväl tanken som känslorna. Hon menar att den inre pressen bottnar i skuld, ångest och andra obehagliga känslor som arbetsnarkomanen strävar efter att motstå, och det genom att arbeta. ¨

Generellt skiljer forskningen numer mellan två typer av arbetsnarkomaner. Dels de som kallas perfektionistiska, som ofta jobbar hårt utan att känna någon glädje över arbetandet, dels de som har ett passionerat förhållande till arbetet. Men oavsett vilken kategori man tillhör känns en arbetsnarkoman igen på om han eller hon försöker jobba mindre och då visar symtom som irritation och depression.
– För att undvika det så går arbetsnarkomanen gärna in i ruset, eller arbetsmönstret igen, säger Cecilie Schou Andreassen.