Hur kan man förebygga ett beroende?

Faktiskt gäller samma sak för de allra tyngsta typerna av narkotika – de flesta som testar blir inte beroende. Problemet är att konsekvenserna blir så dramatiska för dem som blir det, både vad gäller sjukdom, dödlighet och lidande för den beroende individen och hans eller hennes omgivning.

Belöningssystemet stimuleras

De flesta droger ger någon typ av njutningsupplevelse, genom att stimulera hjärnans belöningssystem. I forskning på den mänskliga hjärnan, eller i djurförsök, kan vi tydligt se hur en individ om och om igen vill upprepa det beteende som ger en sådan belöningseffekt, en ”kick”. Därför kan alla bli fysiskt beroende av alkohol, droger och lugnande eller smärtstillande läkemedel, om vi använder dem i tillräckligt stora mängder under tillräckligt lång tid.

Faktorer som ökar risken för beroendeutveckling

Men vi vet i dag att risken är högre för vissa, och att flera olika typer av riskfaktorer samspelar och gör att en del individer är mer benägna att utveckla beroende än andra. Det genetiska arvet, det sociala arvet och den miljö man lever i samspelar, och om en eller flera av dessa faktorer är ogynnsam kan risken för beroendeutveckling öka. Det finns också en rad skyddande faktorer, som minskar risken för beroend eutveckling, till exempel goda sociala relationer eller en meningsfull sysselsättning som hos en del trots allt kan vara starkare drivkrafter än drogen. Men, om flera ogynnsamma faktorer samspelar, och om de skyddande faktorerna i omgivningen är få, är risken högre – man blir fysiskt och psykiskt beroende av sin drog.

Samtidigt gäller det självklara – den som aldrig provar, blir aldrig beroende. En person som lever i en miljö utan missbruksmedel blir inte exponerad för risken, och blir inte beroende. Allra högst är risken när en individ har flera typer av riskfaktorer i bagaget, och dessutom tidigt får tillgång till en viss typ av drog. Då kan kombinationen göra att risken för beroende är betydande.

Ångestdämpande effekt

Medan kicken av missbruksmedel är central för beroendeutveckling, kan vi ibland också se det omvända, att man inte söker kicken, utan i stället lindring. Alkohol och lugnande medel kan tillfälligt ta bort oro, ångest och sömnproblem, och om grundproblemet inte behandlas blir patienten beroende av sin drog för att må bra. Så snart intaget upphör, kommer plågan tillbaka igen. Detta är ett vanligt mönster hos läkemedelsberoende, och även hos många med alkoholberoende.

Några riskfaktorer för beroende kan nämnas:

• missbruk eller beroende hos nära släktingar (genetiskt och/eller socialt arv)
• tidig alkohol- eller drogdebut
• kraftfulla upplevda drogeffekter i början – intensiv glädje eller snabb lindring
• tendens att använda alkohol, droger eller läkemedel för att självmedicinera bort psykiska symtom
• tidigare känslomässiga trauma
• instabil social situation

Hur kan man då förebygga beroende?

• tidig upptäckt – det är av stor betydelse att vi som träffar patienter vågar ställa frågan om alkohol och droger hos vårdcentralsläkaren, i skolhälsovården, på ungdomsmottagningen eller på akuten. Råd och information kan ha god effekt i tidigt skede.
• extra insatser för unga som börjar tidigt
• ärftlighet spelar roll – den som har föräldrar eller andra nära släktingar med beroendesjukdomar måste vara extra försiktig
• begränsad tillgång – att växa upp i en drogfri miljö minskar risken.