”Ett beroende tar enormt mycket plats”

– De allra flesta drogberoenden är farliga, oavsett preparat. Man brukar fråga vilken drog som är farligast men tyvärr går det inte att ge något entydigt svar på det eftersom drogerna är farliga på olika sätt, och i de flesta fall är det just deras beroendeframkallande effekt som är farligast, säger Kerstin Käll, överläkare, medicinskt ansvarig för Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping.

Förutom att ett beroende skapar ett sug och behov av en eller flera specifika substanser, så påverkas hela ens liv av drogberoendet.
–Beroendet tar ofta så stor plats i ens liv att det konkurrerar ut väldigt mycket annat som är viktigt, till exempel vänner, familj och jobb. För många leder beroendet till slut till att det sociala livet bryter samman.

Likt alla däggdjur har även människan ett belöningssystem i hjärnan som aktiveras då vi till exempel har sex, äter och dricker, det vill säga sådant som upprätthåller individens och artens fortlevnad. När belöningssystemet stimuleras känner vi välbehag och en viss lyckokänsla. Kerstin Käll berättar att en förutsättning för att bli beroende är att kroppens belöningssystem aktiveras.
– Det är olika från person till person hur olika substanser stimulerar belöningssystemet. Opiatruset skattas högt av många men en del blir bara illamående av opiater, t.ex. Hur bra man mår av en drog påverkar hur lätt man har för att bli beroende av den drogen.

Ytterligare faktorer som Kerstin Käll pekar på är att tillfället och ens allmänna psykiska tillstånd kan vara av väsentlig betydelse för om man hamnar i ett missbruk som i förlängningen kan innebära att ett beroende utvecklas.
– Beroende på olika omständigheter, som stress och motgångar kan man stundtals bli mer sårbar. Och i stunder som dessa vill man kanske gärna hitta något som lindrar obehagskänslorna. Det är inte ovanligt att man tar till något som man testat tidigare, i många fall kan det handla om alkohol, men om man har testat någon annan drog kan det bli den.

Det är inte helt ovanligt att personer som haft ett beroende övergår till ett annat. Det förefaller också som att vissa personer har lättare att utveckla ett beroende än andra, berättar Kerstin Käll.
– Ska man bryta ett beroende är det viktigt att avstå från alla beroendeframkallande medel, åtminstone initialt. Det är annars lätt hänt att man bara byter ut ett beroende mot ett annat, t.ex. alkohol i stället för amfetamin.

När man utvecklat ett drogberoende skulle man kunna likna det vid att det skapats en genväg till hjärnans belöningscentrum, och den vägen kan sedan utnyttjas även av andra droger.

Att bryta ett beroende är inte lätt. Det kräver ofta väldigt stark vilja och tålamod. Ett opiatberoende (främst heroin) förefaller vara det allra svåraste beroende att bryta, enligt Kerstin Käll. Abstinenssymtomen är plågsamma och längtan tillbaka till drogen är stark.
– Det psykologiska beroendet är enormt starkt. Det tar lång tid och mycket energi att ta sig ur ett beroende. De flesta som vill sluta med en drog avskräcks just för att det är så jobbigt att sluta, och abstinensen kan för vissa droger vara mycket plågsam. Men det absolut största problemet är inte att sluta utan att inte börja igen. Man ska vara medveten om att det tar lång tid att bygga upp sig själv igen, och om man haft ett drogberoende under en längre tid har man helt enkelt inte tränat på att hitta andra glädjeämnen i livet. Viktigt att komma ihåg är också att man sällan klarar detta ensam, man behöver ofta hjälp utifrån. Och hjälp finns att få.

Oavsett vad som är ens akilleshäl – alkohol, mat, nikotin, sex eller droger går det att förebygga ett beroende. Kerstin Käll nämner ett par steg för att förhindra drogberoende.
– För det första bör man undvika att testa illegala droger, det är alltid en lek med elden. Som förälder har man stort ansvar att försöka förhindra att ens barn testar droger. Men det lyckas inte alltid och då är det väldigt viktigt att man uppmärksammar ett missbruk så snabbt som möjligt så att ett beroende inte hinner utvecklas. Det kan behöva hända något drastiskt så att personen i fråga förstår konsekvenserna, till exempel kan det krävas att man åker fast för drogpåverkan. Man behöver sätta stopp i så tidigt skede som möjligt. Sen är det viktigt att motverka glamourisering av droger, som lätt uppstår inom ungdomskulturen.

Det forskas i dag väldigt mycket på hur hjärnans belöningssystem fungerar.
– Förhoppningsvis kommer det att ge nya uppslag för prevention och behandling, avslutar Kerstin Käll, överläkare, medicinskt ansvarig för Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping.