Är du bekymrad över ditt drickande?

2004 låg årskonsumtionen på 10,5 liter ren alkohol och per person över 15 år. Idag har den minskat till 9,3 liter per person.

I samband med högtider, i synnerhet jul- och nyårsfirande dricks det mer alkohol än vanligt och Systembolagets försäljning ökar som mest under december månad.  

Sven Andréasson professor på Karolinska Institutet inom beroendevården, överläkare och verksamhetsansvarig för Riddargatan 1, menar att Sveriges EU-inträde för 15 år sedan skapade en alkoholtrend.

– Det blev billigare och lättare att få tag på alkohol och det i sin tur gjorde att alkoholkonsumtionen ökade. Nu ser vi att den ökade alkoholkonsumtionen lugnat ner sig.

Enligt rapporter från Folkhälsoinstitutet och Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning finns den största andelen riskkonsumenter i åldrarna 16-29 år. Det är också något Sven Andréasson lagt märke till i sin yrkesroll som överläkare.

– Det är inget nytt. Det har alltid varit så, att unga vuxna dricker mest. Men det har skett en attitydförändring jämfört med förr. Idag är det mer okej att söka hjälp för den här typen av problem. De är fortfarande skamset och väldigt mycket hysch kring detta, men vi är inne i en förändring. Det är också viktigt att ständigt hitta nya sätt att möta dessa människor och tänka oss in i hur människor uppfattar oss och alkoholvården.

I allmänhet har det skett en kraftig ökning på människor som söker vård för alkohol och drogrelaterade problem, men i åldersgruppen 16-29 år är den som allra störst.
 
– Att ha problem med alkohol i ung ålder är väldigt stigmatiserat och många skäms. Vi hoppas kunna spela en viktig roll i detta, genom att bryta mönstret. Det krävs inga remisser för att komma hit. Den som behöver minska sin alkoholkonsumtion eller sluta helt ska veta att det finns hjälp att få innan allvarliga sociala eller hälsorelaterade konsekvenser blir ett faktum.

Sven Andréasson menar att vården inte är tillräckligt bra på att ställa frågor om alkoholvanor till patienterna. Några gör det men långt ifrån alla.

–Det måste bli mer naturligt att fråga kring alkoholvanor. Folkhälsoinstitutet har till exempel fått in rutinen bland barnmorskor på MVC. De flesta är rörande överens om att kvinnor inte ska dricka under graviditeten och därför blir frågor om alkoholvanor inte så konstiga att ställa.

Men hur vet man att man dricker för mycket?  Folkhälsoinstitutet menar att riskkonsumenter dricker mer än 14 glas i veckan för män och mer än 9 glas i veckan för kvinnor. Med glas menar FHI, 33 cl starköl, 12 cl vin eller 4 cl sprit. Och alla kan bli alkoholister, vissa löper större risk än andra.

– Ja alla löper en mer eller mindre risk att utveckla ett alkoholberoende. Det finns bland annat två faktorer som spelar roll. Det ena är den ärftliga faktorn som ökar risken att utveckla ett beroende. Den andra faktorn är den sociala miljö och situation man befinner sig i. Dricker en person tillräckligt mycket, tillräckligt länge skapas ett beroende. Majoriteten av de som blir alkoholister blir beroende av sociala skäl till drickandet. Alltså att de dricker ofta och mycket i sociala sammanhang.

Vad har du för råd till anhöriga som är oroliga för en familjemedlem eller vän?
– Först och främst är det viktigt att förmedla sin oro och sina bekymmer. Men innan man gör det är ska man noga tänka igenom vad man sett eller iakttagit och säga det på ett rakt sätt. ”Jag upplever att du i den och den situationen uppträder på det här sättet” och så konkretiserar man det man sett. Efter det bör man peka på vilka alternativ som finns, alltså var man kan få hjälp.   

Enligt Folkhälsoinstitutet lever vart femte barn i hushåll där en vuxen har förhöjd konsumtion av alkohol, så kallat riskbruk. Barn till föräldrar med hög alkoholkonsumtion löper en ökad risk för egna problem.