Min flickvän har under många år blivit sexuellt utnyttjad och våldtagen, och brutits ner helt och hållet. Självkänsla, självhat, skamsenhet och dödslängtan med mera är vanligt i hennes och min vardag.
Panikångest, illusioner och massa andra jobbiga sympton har också gjort att jag har blivit rädd att röra henne när det kommer till sex.
Jag är rädd för att jag ska skada henne, henne att må dåligt eller känna rädsla och ångest eller liknande saker just vid samlag. Jag kan helt enkelt inte låta mig själv bli upphetsadnpå grund av rädsla för att skada henne.
Detta gör att hon känner sig äcklig, ful, värdelös med mera för att "hennes pojkvän inte vill ha henne". Vilket självklart är fel.
Vad kan jag göra för att släppa mina mentala blockeringar och känna lust ?
tack snäppa på förhand.
Mvh David.
Hej David!
Det du beskriver om din flickvän är ju helt förfärlig! Klart att hon - om hon inte har fått en massa hjälp med bearbetning - förknipper sex med något som är ångestframkallande och som hon vill undvika. Det är också helt förståeligt att du blir försiktig och inte vill framkalla alla dessa negativa känslorna hos henne.
Jag tänker att hon framförallt behöver hjälp med att sortera i det som har hänt henne, och få hjälp att bearbeta det. Det behövs för att hon ska kunna separera mellan det som har hänt och den verkligheten hon lever i nu. Man kan säga att hon sannolikt har en typ av PTSD från vad hon har varit med om, och då kommer allt som påminner om traumat att framkalla ångest.
Samtidigt förstår jag att hon på en förnuftsnivå förstår att du inte är den som förgrep sig på henne, och att det ställer till det för henne när ni har problem mht sex. Men känslomässigt är hon självklart skräckslagen. Och sex är ju enormt starkt känslomässigt, så det är enkelt att förstå hur hon kommer in i känslolooper i de situationerna.
Tyvärr är det inte så mycket du kan göra åt detta, annat än att hjälpa henne att få rätt hjälp. När hon sen har kommit en bit på väg i sin återhämtning, kan ni säkert hitta sätt att närma er varandra sexuellt. Men primärt behöver fokus vara på att hon får bättre kontroll på sina känslor och tankar runt det som har hänt och klara av att separera både tankemässigt och känslomässigt mellan sex som övergrepp och sex som relationsstarkande mellan två som är kära.
Ta din fråga och mitt svar till henne, och visa att du bryr dig på riktigt så mycket att du skriver till mig. Som du ser, tar jag hennes situation på allvar och tycker det absolut är motiverat att hon får bra hjälp.
Börja med att gå till vårdcentralen och ha en första diskussion med hennes husläkare. Sen kan hon få samtalsstöd för att komma vidare. Jag är optimistisk när det gäller detta, särskilt för att hon har stöd av dig.
Lycka till!
Med vänliga hälsningar
/Anne
