Jag vet inte vad jag ska ta vägen. Har varit i kontakt med många läkare, men jag är frisk. Jag kan börja med att tala om hur jag mår. Jag har ont i kroppen i stort sett varje dag, yrsel, orolig, ångest, fryser konstant, tappar ord, kommer inte ihåg saker som jag ska göra, värsta humörsvängningarna som min man snart blir tokig på. Det är en del av det jag har och fast jag sökt läkare blir det inte bättre. Var och pratade med en person i höstas ett par gånger, men han ansåg inte att det var något psykiskt. Det är ju inget fysiskt heller. Jaha ska jag leva så här då, det orkar jag inte med. Vad tror du? Vad kan man göra? Ska livet vara så här?
Hej! Det är svårt för mig att säga vad det kan bero på att du mår så här. Jag kan enbart uppmana dig att inte ge dig med hänsyn till att bli utredd ordentligt. Är du i övergångsåldern? Det kan ge många olika symtom som kan vara svåra att tolka. Ett generellt råd jag ger till människor som har svårigheter som verkar mer eller mindre kroniska är att hitta saker man gillar att göra - ligga i badet, lösa korsord, gå promenader, klappa hundar, fika på café, prata med vänner i telefon om något trevligt osv. Det för in något lustfylld i en svår vardag, och det kan du behöva. Det kan vara svårt att komma på något spontant, så sätt gärna upp en plan på exempelvis söndag över vad du ska göra varje dag i veckan. Sen är det bara att göra! Och göra även om det tar emot när du ska gå igång. Du kommer må mycket bättre efteråt - och det är det vi vill! Så kämpa vidare med utredningar, och börja föra in lustfyllda saker att göra - minst en varje dag! Lycka till! Med vänliga hälsningar /Anne
