Jag har två barn, när jag var gravid för första gången dog min pappa. Sedan dess mitt liv har blivit grått och svart. Har ingen lust att göra nånting, har inga kompisar kvar, jag tror inte på någon, äter bara för att orka ta hand om barnen. Jag är jämnt irriterad, har haft sömnproblem i flera månader, jag är alltid trött. Har mycket i hjärtat, ibland det känns som att jag inte kan andas, att jag kvävs. Har inte möjlighet att gå till en psykolog, vet att det kostar, så jag lider i det tysta. Kan du ge mig några råd så att jag kan hitta kraft att gå vidare? Jag har alltid varit stark, kunde hantera vilken stress som helst, men inte nu.
Hej! Att vara gravid och få barn är en stor omställning i livet. Det är en tid då man i bästa fall får vara skyddad mot andra förändringar och enbart fokusera på att hantera den nya livssituationen. I ditt fall fungerade inte det riktigt. Din pappa dog - och allt blev grått och svart. Inte så konstigt, det blev helt enkelt för mycket att hantera på en gång. Men nu fokuserar vi på dig och din nuvarande situation. Du har ingen lust, du litar inte på folk, du äter inte bra, du sover dåligt, är irriterad och trött. Det låter som en checklista för en person som är utmattad, kanske även deprimerad. Du säger att du har mycket i hjärtat, vilket ju blir som ett inre tryck som inte kommer ut på andra sätt än att du får kort stubin, sover dåligt m.m. Eftersom du har två barn är det riktigt viktigt att du tar hand om dig själv nu. De behöver hela sin mamma, och inte bara en skugga av den du har varit. Du behöver någon att prata med, och om du hade råd att träffa en legitimerad psykolog skulle det varit det bästa. Men om ekonomin inte tillåter det, kanske du kan söka hjälp på ett universitet i närheten av där du bor som har utbildningsterapier för blivande psykologer? Det kostar bara dryga hundralappen varje gång, och studenterna är många gånger vuxna och alla gånger mycket amitiösa! De får professionell handledning och jag vet att kvaliteten på terapin är utmärkt i de allra flesta fall. Du kan även hitta kristelefoner du kan ringa till för att prata av dig en stund, det hjälper på trycket kortsiktigt. Om du har en släktning eller god vän som du kan fråga om du kan använda som "mental sopkorg" ett tag, har du även en ventil där. Men var säker på att du har förklarat vad du behöver, så personen i fråga inte blir överrumplat om du behöver prata mer än den andra förväntar sig. Tydliga spelregler gäller för vänner som stöttar i krissituationer. Gör roliga grejer! Tänk på saker du gillar, och hur länge sen du har gjort dessa. Kanske dags att göra något som ger dig energi - inte bara tar? Kom igen! Du behöver ta tag i detta med kraft - för dina barns skuld. Lycka till! Med vänliga hälsningar /Anne
