Jag är gift sedan 25 år tillbaka med en man som nu i vår fått diagnosen depression. Att vårda nära anhöriga är en sak när de har en fysisk åkomma, men en helt annan när det är psykiskt. Hur gör jag för att stötta honom bäst? Är det bra eller dåligt att ge honom uppgifter att göra, så han inte fastnar i sängen eller soffan? Kan man göra något för att tillfrisknandet ska gå snabbare? Hur gör jag för att orka med det själv, utan att dras med i det? Finns det någonstans man kan vända sig när man behöver råd, stöd och hjälp, som anhörig eller som drabbad?
Hej! Du ställer en mycket bra fråga som många personer undrar över. Tänk att det för varje deprimerad person finns kanske fyra anhöriga. Ca 20% av alla vuxna drabbas av depression någon gång i livet, vissa upprepade gånger. Det blir många miljoner anhöriga som har samma svåra situation som du. Om din man har fått diagnos depression av en läkare, behöver ni gå till den läkaren tillsammans och få en bedömning av läget. Hur djup är depressionen, vilken behandling erbjuds, vad är de allmänna råden för den sjuka och för anhöriga? Allt detta ska hans läkare kunna svara på. Om du inte får kontakt med hans läkare, gå till din egen. Berätta om er situation, och få anhörigstöd av vårdcentralen. Många kommuner har stödgrupper, dit anhöriga kan komma och mötas för att diskutera sin situation och få hjälp av varandra. När man är deprimerad blir man passiv. Passiviteten ökar depressionen. Krav möts ofta med aggressioner, vilket gör att man som anhörig inte ställer krav på den deprimerade. Detta är en ond cirkel som ni behöver bryta. Ofta klarar man inte ha en konstruktiv diskussion om detta på egen hand, men behöver ha en läkare, psykolog eller kurator med sig. Du kan även få hjälp på familjerådgivningen i kommunen till ett samtal. Du behöver sätta krav på honom, och han behöver göra allt vad han kan för att öka sin aktivitet. Passivitet försvårar depression, aktivitet motverkar depression. Låt honom läsa din fråga och mitt svar. Därefter bokar ni en tid för ett möte med en läkare eller psykolog för att gå genom framgångsstrategier tillsammans. Både du och han behöver se er själva som en del av lösningen - inte bara som en del av problemet. Gör roliga saker - för dig själv eller tillsammans. Glöm inte att du inte behöver bete dig som en deprimerad bara för att du lever med en. Gå ut och ha kul! Om han blir provocerad av det och gnäller - låt det vara hans problem. Det är bättre att någon mår bra än ingen! Tänk att du inte är ensam - det är många som har det som du. Även många du känner. Jag lovar. Så hitta stöd hos andra, och ta inte på dig någon annans problem och svårigheter. Lycka till! Med vänliga hälsningar /Anne
